Ulf Moback, landskapsarkitekt, menar att de svenska städerna måste bli bättre rustade för att möta klimatförändringarna. Han menar att staten borde utse ett departement som ges det övergripande ansvaret för klimatanpassningen.
Vi står inför klimatförändringar som vi vet kommer att påverka våra städer. Det gäller inte minst Göteborg som ligger vid den lägsta punkten av Göta älv. I ett träsk. Det gör Göteborg till den mest utsatta staden i Sverige eftersom placeringen innebär allvarliga risker inför en havsvattennivåhöjning. En storm av stormen Gudruns kaliber i kombination med en höjning av havsytan på 0,9 meter skulle lägga hela centrala Göteborg under vatten.
Men inte bara de städer som ligger vid hav eller vattendrag står inför liknande problem. Skyfall av den typ som drabbade Köpenhamn sommaren 2011 har blivit vanligare och drabbar alla sorters städer. Att skadorna blir stora beror delvis på att befintliga vattennät är underdimensionerade och att allt fler ytor asfalteras så att regnvattnet inte rinner undan. De senaste tio åren har försäkringsbolagens kostnader för skador orsakade av skyfall ökat drastiskt. Och de kraftiga regnen kommer att bli än vanligare visar de flesta klimatberäkningar.
Hur sårbara har vi råd att vara? Vi behöver tänka om, börja bygga rätt och se till att vara väl rustade. I Göteborg skräddarsyr vi lösningar som till exempel höjda kajkanter och olika vallar.
En studie som visade på tre olika koncept på klimatanpassning, attack, försvar och reträtt*, har breddat perspektiven och bidragit till att alternativa skyddsåtgärder diskuteras. Detta för att även i framtiden kunna bevara attraktiva områden där stadens handels-, näringsliv och kulturella centrum finns. .
Vid planering av nybyggnation säger lagstiftningen att mark- och grundläggningsförhållanden särskilt måste beaktas så att det inte byggs i utsatta områden. Men inga lagar reglerar på motsvarande sätt redan befintliga byggnader. Åtgärder för att bygga om fastigheter och infrastruktur är dessutom kostnadskrävande.
Redan klimat- och sårbarhetsutredningen från 2007 bedömde att det krävs 100-300 miljoner kronor per år för att rusta svenska städer för klimatförändringarna. Trots det har statens anslag till kommunerna för förebyggande åtgärder dragits ner från 40 miljoner kronor till 25 miljoner kronor per år. Det räcker inte långt. Bara kostnaden att säkra centrala Göteborg mot en meter högre havsvattennivå är cirka 10 miljarder kronor.
Det råder i dag oklarhet i vem som har ansvar för finansiering och genomförande av klimatanpassningsåtgärder. Det är oroväckande eftersom detta bidrar till att väldigt lite görs. Jag anser därför att kostnads- och ansvarsfördelningen mellan kommun, stat och enskild fastighetsägare måste tydliggöras. Beslut om stora omfattande åtgärder fattas på politiskt nationell nivå.
I nästa vecka deltar jag i ett seminarium i Almedalen som Mistra Urban Futures håller om vem har ansvaret för att se till att städer klimatanpassas. Några frågor jag då kommer att lyfta är följande:
Vore det inte logiskt att införa ett ökat statligt bidrag? Varför inte använda delar av medel från olika miljöskatter för att betala förebyggande åtgärder? För attraktiva områden med höga taxeringsvärden skulle en avgift, baserad på fastighetsvärdet, kunna fonderas till skyddsåtgärder för just det området. Kanske kan reseavdraget slopas? Det kostar staten 10 miljarder kronor per år och används idag till 70 procent i storstadsregioner.
Jag vill gärna se att staten tillsätter en klimat- och sårbarhetsutredning del 2 för att reda ut akuta frågor om finansiering och ansvar. Staten borde också utse ett departement att ha det övergripande ansvaret för klimatanpassning. Det finns inte idag.
Ulf Moback, landskapsarkitekt på strategiska avdelningen, Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad
*Attack = att bygga ut över vattnet antingen på tillräckligt höga pelare eller flytande konstruktioner. Försvar = att bygga skyddsanordningar. Reträtt = att nyttja områden som ligger lågt med tillfällig enklare markanvändning för att när översvämningarna kommer allt oftare överge dem.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
