SVT har konsekvent misslyckats med att skildra nazismens framväxt.
”Vit makt-miljön saknar idag både en direkt avsikt och förmåga att förändra statsskicket.” Så beskriver Säkerhetspolisen den nazistiska hotbilden i en rapport som lämnades till regeringen 2009. Samma bild ges i Justitiedepartementets granskning från tidigare i år.
Slutsatsen är absurd. Den högerextrema miljön strävar utan tvekan efter ett fundamentalt annorlunda samhälle. Det ligger i ideologins själva natur. För nazisten är våldet inte bara ett medel, det är också målet. Att svenska myndigheter inte inser det är allvarligt och direkt farligt.
Attackerna i Kärrtorp och den ständigt närvarande hotbilden mot svenskar understryker behovet av strukturella åtgärder mot den framväxande fascismen. Inte minst inom medier.
Kvällens ”Uppdrag granskning” om det vänsterextrema våldet skvallrar om ett underliggande problem inom svensk journalistik. SVT har konsekvent misslyckats med att skildra nazismens framväxt genom förmildrande formuleringar och ett ständigt behov av att ställa högerextremism i relation till våldsyttringar på den yttersta vänsterkanten. Högerextrema dåd bagatelliseras och kallas ”nationalistiska demonstrationer”. Attacker på meningsmotståndare blir ”bråk mellan höger- och vänsterextremister”. Hatets ideologi reduceras till en kraftmätning mot en jämlik motpol.
Det är dålig journalistik.
En granskning av högerextremismen behövs för att den är ett hot mot demokratin i sig. Därmed inte sagt att det är viktigt att markera mot grupper och individer som sätter den egna moralen över samhällets, som motiverar våldsdåd med ideologiska övertygelser. Gränsen mellan den demokratiska vänsterns folkliga förankring och den ljusskygga extremismen ska vara tydlig. Vänsterns visioner om ett annat samhälle ska förankras bland människor, inte genom molotovbomber och knivar.
Men den nazistiska våldsideologin har andra rötter – och tar sig andra uttryck. Mellan 1999 och 2009 utfördes 14 mord med extremistiska förtecken, samtliga av personer ur den högerextrema miljön.
När min vän kallades för apa, spottades på och misshandlades blodig på gatorna i Karlskrona var det inte för att han var antinazist. Det var för att han hade en annan hudfärg än förövarna. Men den nazistiska våldsideologin riktar sig även mot meningsmotståndare. Högerextremismen är därmed inte enbart ett luddigt hot mot samhället och demokratin. Den är lika mycket ett konkret hot mot kollegan på jobbet, klasskompisen eller grannen.
Därför håller det inte att ställa två tendenser mot varandra och låtsas som om att det är granskande journalistik. Medier måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt och skilja på våldets skilda natur och orsaker. Allt annat är ett misslyckande.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
