Nazismen måste bekämpas med andra medel än våld. Förstärkt polisarbete, aktiva folkrörelser och ökad jämlikhet är de bästa sätten, skriver Vänsterpartiets Aron Etzler och Christina Höj Larsen.
Uppdrag Granskning uppmärksammade i den gångna veckan den nazistiska organisationen Svenska Motståndsrörelsen. En skrämmande och våldsam organisation med våldsamma medlemmar. De och andra nazister har de senaste årtiondena mördat 14 personer i Sverige och skadat betydligt fler. För inte tala om hur många de har hotat och skrämt.
Hatbrott är en del av det högerextrema våldet. Siffror från Brå visar att endast sex procent av hatbrottsanmälningar leder till att en person knyts till brottet. Mörkertalet kring hatbrott är mycket stort och polisen rubricerar inte alltid ett brott som hatbrott trots att det faller inom kategorin.
Riksdagskandidaten och Vänsterpartisten Daniel Riazat utsattes för två år sedan för misshandel vid en nazistisk attack i Dalarna. Efter en utdragen och bristfällig utredning lades åtalet ned. Det är uppenbart att polisen behöver mer stöd i arbetet mot hatbrott. Vänsterpartiet har presenterat flera konkreta förslag för att åstadkomma detta (Se Dagens Arena den 14 mars och 8 april).
Hotet och våldet från nazismen är reellt. Det drabbar mörkhyade, homosexuella och politiska motståndare och då i synnerhet vänstermänniskor. Det är bakgrunden till att det finns ett fåtal som argumenterar för att möta våld med våld.
Vi i Vänsterpartiet tror inte på den vägen. Vi står upp för människors demokratiska rättigheter och Sverige som rättsstat. I en demokrati kan man inte med våld ge sig på andra människor för deras politiska åsikter. Inte heller kan självutnämnda medborgargarden ta på sig rollen att skipa rättvisa.
När nazister hotar människor och söker sätta själva det demokratiska systemet ur spel, då är det polisens och säkerhetspolisens roll att hindra dem. Människor som nyttjar sina demokratiska rättigheter ska inte behöva använda nödvärn för att freda sig mot nazister. Polis och säkerhetspolis måste ha kunskap och resurser att ta det högerextrema våldet på allvar. Sådan är vår syn.
Bland de som förespråkar våld mot nazister är synen ibland en annan. De är inte sällan emot statens våldsmonopol och betraktar kanske till och med polisen som sin fiende. Det här är en viktig distinktion, inte minst därför att historien visar exempel – spanska inbördeskriget, eller motståndskampen mot Nazi-Tyskland i Norge och Danmark till exempel – där väpnad kamp varit nödvändig.
Många av dem som argumenterar för att använda våld använder medvetet dessa historiska paralleller för att rättfärdiga sin sak. Men den som förväxlar Sverige i dag med Spanien under spanska inbördeskriget saknar omdöme eller vill inte se skillnaden.
Att Sverige är en demokrati är fullt tillräckligt för att ta avstånd från politiskt våld. Men det finns ett annat viktigt skäl. Användandet av våld minskar förutsättningarna för att bygga en bred och nödvändig rörelse för gemenskap och mot nazism. De allra flesta människor i Sverige är emot inte bara nazism utan också rasism. Det visar såväl forskning som den senaste tidens mobilisering på landets arbetsplatser mot rasism som till exempel #Brandmän mot rasism.
De två manifestationerna i Kärrtorp och Malmö är de största antirasistiska demonstrationerna i Sverige någonsin. Denna styrkesamling och den positiva uppmärksamhet som omgärdat dem var möjlig därför att de båda också var manifestationer mot våld. Avskyn för våld är mycket stark i vårt samhälle. Vid de tillfällen då antirasister tillgriper våld mot högerextrema krymper rörelsen mot rasism – vi blir färre som vågar att gå i demonstrationer med barnvagn eller rollator.
Vi tror nazismen måste bekämpas med andra medel:
För det första: Polisen och Säpo behöver förstärka arbetet för att skydda demokratin och bekämpa hatbrott och hets mot folkgrupp. Vänsterpartiet har presenterat förslag för att öka kompetensen i rättsväsendet för att åstadkomma detta.
För det andra: Vi behöver fortsätta bygga den antirasistiska rörelsen bred och folklig. Vårt parti är en del av denna breda rörelse genom alltifrån att anordna demonstrationer till att organisera internetgrupper mot rasism.
För det tredje: Vi får aldrig avstanna i arbetet för ett rättvist samhälle där alla har en plats. Nazismen har ingen chans i ett fungerande demokratiskt samhälle med rättvisa och jämlikhet. Vår största insats är att alltid fortsätta bygga ett bättre samhälle, med mer rättvisa mellan kvinnor och män, att minska arbetslöshet, segregation och bostadsbrist och att få ungdomar som tappat framtidstron att återfå den. Det är ett stort och svårt arbete som måste göras samtidigt som vi också är en del av den breda kampen mot rasism och hat.
Nazismen, fascismen och rasismen behöver våld, konfrontation och hat för att få näring. De dör ut när klyftor minskar och det demokratiska samtalet fördjupas. När människor kan tåga med barnvagn på demonstrationer, när kvinnor kan synas i debatten utan att mötas av näthatet, när människor behandlas lika, när plånboken inte styr människovärdet och när vi talar med varandra. Då förtvinar hatet och solidariteten och omtanken växer.
Aron Etzler, partisekreterare (V)
Christina Höj Larsen, riksdagsledamot och antirasistisk talesperson (V)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
