Demokratiminister Birgitta Ohlsson säger att övervakningen har gått för långt. Vad betyder det?
Dramatiken var stor när FRA-lagen skulle beslutas i riksdagen 2008. Skulle kritikerna acceptera några kosmetiska förändringar och rädda den borgerliga regeringen eller skulle de rösta som de egentligen tyckte?
Med gråten i halsen citerade centerpartisten Fredrick Federley från talarstolen sin mamma: ”Ingen har valt dig för att du ska gå emot din övertygelse”. Och Annie Lööf, som fortfarande hette Johansson och inte hunnit bli centerledare, lutade sig mot sin ultraliberala husgud Ayn Rand och förklarade: ”Jag måste leva efter min paroll att skapa ett samhälle med mer människa och mindre stat”.
Sedan röstade de båda mot sin övertygelse för FRA-lagen, eftersom de menade att de förändringar som tillkommit i sista stund gjort lagen bättre.
I dag är det uppenbart att det mest var teater. Som Stefan Wahlberg skrev i Dagens Juridik förra året är undantagen i FRA-lagen ”fler än grundreglerna och ger betydande utrymme för en godtycklig – eller om man så vill – extensiv lagtolkning”.
Det värsta med politik är inte människor som håller fast vid katastrofala ståndpunkter. Det kan till och med ibland inge respekt. Men det som aldrig kan inge respekt är att låtsas att stå för en uppfattning fast man egentligen tycker något helt annat.
Nu är dessa opportunister i farten igen. Fredrick Federley sa häromdagen att ”myndigheten skiter i lagen”. Men nu är ju lagen ihålig redan från början, tack vare honom.
Annie Lööf har sagt att hon tycker att EU borde samla sig mot USA. Men om de europeiska länderna i nära samarbete gör ungefär som USA – som var intrycket av Europaparlamentets hearing i förra veckan – blir inte det bara ett slag i luften?
Och om myndigheterna kan avlyssna och lagra allt, även forcera krypterade mail och dokument, företagshemligheter, kartlägga uppgiftslämnare till medierna, syna våra sjukjournaler och bankkonton – hur går det då med Lööfs heliga löfte om en mindre stat?
Problemet ligger i att övervakningen i dag påstås ske för medborgarnas skull. En annan dag kan den komma att använda mot medborgarna. Det måste därför finnas verklig insyn och mer än kosmetiska kontroller.
Liberaler världen runt har stått på barrikaderna och varnat för massövervakningen sedan Edward Snowdens första avslöjanden i somras. Men i Sverige har folkpartisterna för det mesta varit tysta som möss.
Tills i fredags. Då satt Birgitta Ohlsson, som 2008 lade ned sin röst om FRA men som nu avancerat till demokratiminister, i en TV-soffa och suckade om den sammantagna avlyssningen att ”det gått för långt”.
Vad betyder det? Och håller Carl Bildt och Fredrik Reinfeldt med?
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
