Debatt Sjukvårdspolitiken och alliansens vårdval i Stockholm medför en oetisk prioritering i sjukvården och gynnar privata aktörer på den offentliga vårdens bekostnad, skriver Lars Klareskog senior professor och läkare, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.
Alliansens sätt att inrätta Vårdval i specialistsjukvården i Stockholm utgör en internationellt helt unik modell för specialistsjukvård, som inte används på något annat håll, och som utgör en helt ohållbar modell för jämlik vård, för ekonomisk kontroll, för klinisk forskning och för utbildningen av framtidens medarbetare i vården.
Här beskriver jag några av effekterna av systemet, och några alternativ som skulle kunna införas relativt snabbt.
- Systemet ger ökad ojämlikhet i vården i Stockholm:
Eftersom systemet bygger på att vårdföretagare bestämmer inriktning och lokalisering av den vård som ska ges, och att både inriktning och lokalisering bestöms av behov av lönsamhet för det enskilda vårdföretaget, så ges vård som är lönsam på platser där lönsamheten är stor.
Det blir i praktiken en prioritering av sjukdomar som kan behandlas snabbt och relativt billigt och av patienter som är lätta att arbeta med. Därutöver skapas i många fall onödiga besök (som upprepade födelsemärkeskontroller när flera födelsmärken skulle kunna tas vid ett tillfälle eller förnyelse av receptförskrivningar som skulle kunna göras per telefon). Nedprioriterade blir allvarligare kroniska sjukdomar och patienter med kommunikationssvårigheter.
- Systemet ger ojämlikhet i Sverige:
Ett stort antal specialister från andra delar av Sverige söker sig till de lönsamma specialistmottagningarna i Stockholm där de får löner som är högre än vad hemlandstingen kan erbjuda,.
Detta är ett av skälen till den stora bristen på specialister i andra delar av Sverige, med effekt att tillgängligheten till specialistvård blir lägre där och man måste anlita hyrläkare. Detta har bäst dokumenteras av hudläkarna som anger att upp emot hälften av alla Sveriges hudläkare är verksamma i Stockhom idag.
Systemet är därmed en gigantisk omprioritering av vård från dem som behöver den mest till vårdföretag som bestämmer vilken vård som skall ges var till dem som är mer lätta att behandla.
- Systemet saknar ekonomisk kontroll, och kostnaderna ökar, vilket går ut över all annan sjukvård, i synnerhet vården av allvarliga sjukdomar på akutsjukhusen men även över den områdesansvariga primärvården.
- Systemet innebär att en vårdförtagare kan etablera sig helt fritt, var som helst i Stockholm och kan få ersättning för hur många patienter som helst.
- Detta system har under senaste åren kompletteratss med möjligheten för vårdföretag att också ha mottagning på nätet.
- Systemet är så vitt jag vet, helt unikt i världen genom att prioritera att vårdföretagare har full frihet att bedriva hur mycket vård som helst betald ”på löpande räkning” från skattemedel.
I de flesta europeiska länder betalas vård på ett kontrollerat sätt via staten eller via försäkringar (som är samhälleligt styrda) . I USA och på flera andra håll betalas vården från försäkringsbolag där olika nivåer av tillgänglighet finns beroende av antingen den statliga regleringen (ObamaCare) eller av försäkringsbolag som den enskilde (eller vederbörandes arbetsgivare) betalar in till.
Det är helt självklart att Stockholsmsystemet inbjuder till stora kostnadsökningar som är helt okontrollerbara. Därmed måste landstinget spara i den vård man har kontroll över, dvs vård i egen regi, vilket är vården av de svårast sjuka på akutsjukhusen.
Systemet är därmed en gigantisk omprioritering av vård från dem som behöver den mest till vårdföretag som bestämmer vilken vård som skall ges var till dem som är mer lätta att behandla.
- Systemet hindrar klinisk forskning och därmed utvecklingen av framtidens sjukvård.
Ingen forskning och mycket lite annan utveckling av vårdkvalitet bedrivs i vårdvalen, Det innebär att både kunskapsutvecklingen för framtidens sjukvård och möjighetet till samverkan med life science industrin i förstörs.
Eftersom mer än 40 procent av all klinisk forskning i Sverige har bedrivits i Stockholm är detta ett nationellt problem där Sveriges forskningsmöjligheter systematiskt urholkas.
- Systemet förstör möjligheterna til vidareutbildningn av specialister i vården (läkare, sjuksköterskor m fl).
Vårdvalsenheterna anställer inte läkare unde utbildning utan tar bara de mest lönsamma färdigutbildade läkarna och sköterskorna som får höga löner.
Dämed förstörs det system av förmedling av kunskap från etablerade specialister till nästa generation av läkare, sjuksköterskor med flera.
- Hela sjukvårdssystemet splittras.
De privata vårdföretagen tillåts att ha separata journalsystem som inte kommunicerar med dem på akutsjukhusen och i den offentliga vården, tex primärvården (en konkurensmöjlighet för dem). Detta gör att det inte går att kommunicera på ett vettigt sätt mellan olika vårdenheter. Därmed bryts vårdkedjorna ytterligare.
God tillgänglighet och valfrihet är essentiella faktorer i all framtida vård, men privatisering och vinst är på intet sätt förutsättning för att skapa detta.
Fem förslag till lösningar är dessa:
På kort sikt:
1. Sätt omedelbart stopp för nyetablering och inför tak för totalersättning för vårdvalsenheter för att få kostnadskontroll. Överför medel till akutsjukhusen med ökad löner för sjuksköterskor m fl där för de allvarligaste sjuka, och till områdesansvarig primärvård för jämlik sjukvård
2. Inrätta akademiska specialistcentra i SLLs regi för att hålla kontroll på kvalitet i vården (ge dessa kvaliteskontrollmöjligehter för vårdvalsenheter i deras specialiteter) och för att bedriva forskning och utbildning
3. Föreskriv användning av gemensamma journalsystem som både underlättar samband och möjliggör bättre kontroll och kvalitet i vården.
På lite längre sikt:
4. Skapa alternativa modeller för god tillgänglighet, utveckling av innovativa metoder för vård och en hälsosam konkurrens i den öpnna specialistvården.
5. Ersätt nuvarande modell som drivs av vårdföretagens intressen med ett nytt system som möjliggör god tillgänglighet och valfrihet och personalens engagemnag, men utan vårdföretagens kontroll.
Detta kan ske bland annat genom att använda modeller där olika samhälleligt drivna organisationer erbjuder vård, och där personal och lokala företrädare i samhället kan utveckla nya lösningar och erbjuda god tillgängligeht och valfrihet.
God tillgänglighet och valfrihet är essentiella faktorer i all framtida vård, men privatisering och vinst är på intet sätt förutsättning för att skapa detta.
Lars Klareskog är senior professor och läkare, Karolinska Institutet och Karolinska Universittetssjukhuset
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
