Ledare Det finns tiotusentals papperslösa människor som arbetar på den svenska arbetsmarknaden. Exakt hur många det handlar om vet ingen. Vad vi däremot vet med säkerhet är att många utsätts för hänsynslös exploatering.
I Sverige har Fackligt center för papperslösa verkat i tio år. Under den perioden har centret haft kontakt med omkring 1000 papperslösa och registrerat 160 ärenden.
Merparten av dessa fall har drivits vidare i samverkan med berörda fackförbund. Oftast har det lett till att de papperslösa fått ut sin lön eller fått ersättning efter arbetsplatsolyckor.
De vittnesmål som centret dokumenterat är förfärande. Det handlar om människor som arbetet i månader utan att få något betalt. Det handlar om människor som blivit mordhotade när de protesterat. Och om människor som fått bo i källarlokaler bland råttor. För att tjäna mer pengar utnyttjar skrupelfria arbetsgivare de papperslösas utsatta position.
Ett av centrets ärenden handlar om en uzbekisk kvinna som jobbar för ett RUT-företag. När hon ramlar ut genom fönstret i samband med en flyttstädning och bryter ryggen meddelar arbetsgivaren att hon inte får tala om för vem hon har jobbat. Då skulle nämligen arbetsgivaren kunna få problem.
Dessvärre har risken för att papperslösa blir exploaterade i svenskt arbetsliv ökat
Som plåster på såren blir hon lovad ekonomisk kompensation för skadan. Men löftet bryts och inga pengar betalas ut.
För Fackligt center för papperslösa står de lagliga rättigheterna i arbetslivet i fokus, inte frågan om de papperslösas möjlighet att få stanna i Sverige. Det är en klok strategi.
Alla arbetstagare har rättigheter i arbetslivet, oavsett migrationsstatus. Det är fastslaget i ILO:s konvention 143 som Sverige har ratificerat.
Många papperslösa slåss också för att få uppehållstillstånd, men oavsett om de får det bör de stöttas av facket om de blir utnyttjade av arbetsgivare. Dessvärre har risken för att papperslösa blir exploaterade i svenskt arbetsliv ökat.
De nya tongångarna i migrationspolitiken har påverkat synen på alla migranter och gjort att de papperslösa blivit räddare. Många vågar inte klaga eller driva sina fall vidare.
Ett steg i fel riktning var också den lagändring som riksdagen beslutade om i maj i år och som ger polisen utökade möjligheter att jaga papperslösa på arbetsplatserna. Arbetsmiljöverket inspekterar arbetsplatser för att förhindra att arbetstagare blir utnyttjade. Om polisen får fria tyglar att leta efter papperslösa undermineras det uppdraget.
Det går inte ihop att en myndighet ska försvara de papperslösas rättigheter i arbetslivet och en annan gripa dem och förvisa dem ur landet. Särskilt skarpt protesterade TCO mot polisens vidgade befogenheter.
I remissvaret hänvisade TCO specifikt till erfarenheterna från Fackligt center för papperslösa: »Den viktigaste lärdomen som kan dras av Centrets arbete är att uppgiften att motverka utnyttjande av denna grupp endast kan vara effektiv om den genomförs separat från migrationskontroll. Utlänningar som saknar rätt att vistas och arbeta i Sverige saknar reella möjligheter att utöva sina rättigheter som arbetstagare om de samtidigt riskerar utvisning.«
Idag när det Fackliga centret för papperslösa fyller tio år bör vi hedra de fackliga företrädare som genom ideella insatser driver centret. Dessa företrädare borde omedelbart bjudas in till riksdagens arbetsmarknadsutskott.
Ansvariga politiker har mycket att lära.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
