Ta tag i konsekvenserna av det fria skolvalet

Att backa bandet och ta bort det fria skolvalet kommer inte att ske. Men vi måste börja se och ta itu med konsekvenserna av det.

För ett år sedan slog PISA-resultaten sönder de sista resterna av den svenska självbilden på skolområdet. Resultaten hade sjunkit ytterligare i matematik, naturkunskap och läsförståelse och inte ens problemlösning var vi bra på längre, det som vi annars kunnat lyfta fram som en viktig svensk framgångsfaktor i både vidare studier och arbetsliv.

Den dåvarande regeringen bad kort efter PISA-misären OECD:s skolenhet att granska det svenska skolsystemet för att ta reda på varför resultaten är så dåliga.

I OECD-rapporten som nu presenterats slås det fast att högpresterande skolsystem kombinerar hög kvalitet med hög jämlikhet.

Där är inte Sverige i dag. De senaste tio åren är Sverige det OECD-land vars resultat fallit mest.

På senare år har både starka och svaga elever försämrat sina resultat. Förutom att detta förklaras med låg lärarstatus, den administrativa bördan och klassrumspedagogiken, lyfts det fria skolvalet upp som en parameter. OECD-experterna menar att det måste finnas mekanismer som utjämnar kvaliteten mellan skolorna.

Skolverket kan inte säga om PISA-resultatet i sig är påverkat av det fria skolvalet, men bedömer att “det fria skolvalet sannolikt har bidragit till ökade resultatskillnader mellan skolor och en ökad socioekonomisk skolsegregation och därmed till minskad likvärdighet”.

Även LO har i en färsk rapport dragit slutsatserna att det inte går att utesluta det fria skolvalet som en osynlig segregationsfaktor som ökat skillnaderna mellan olika skolor. Det finns även gott om internationell forskning som visar på negativa effekter av skolvalet som påverkar resultaten.

Marknadskrafterna som sattes i rullning med det fria skolvalet skulle ju sålla bort alla dåliga skolor, eftersom ingen skulle välja dem. Alternativt skulle konkurrensen få alla skolor att höja kvaliteten. I teorin, ja.

I praktiken drabbas de elever som kommer från socioekonomiskt svaga hemförhållanden. De stannar på skolor med sämre förutsättningar att hålla en hög utbildningskvalitet. Studiestarka elever med svensk bakgrund och högutbildade föräldrar är de som utnyttjar det fria skolvalet. Boendesegrationen går hand i hand med utbildningssegregationen.

Är det inte dags att vi på allvar börjar prata om hur en likvärdig utbildning kan bli möjlig när vi har ett fritt skolval? Att backa bandet och ta bort det fria skolvalet kommer inte att ske. Men vi måste börja se och ta itu med konsekvenserna av det.