När kända journalister hamnar högt på en rankinglista verkar det inte spela någon roll vem som är avsändaren.
Varje år dimper den ner. Den obskyra högertidningen DSM:s ranking över ”Sveriges viktigaste opinionsbildare”. I år den 41:a listan ordningen.
DSM – tidigare Den svenska marknaden men numera Debatt Sanningssökande Mediakritik – ges ut av en viss Jan Gillberg och har det något tillkrånglade mottot: ”Att säga det som sällan sägs men som borde sägas… behöver sägas”.
Exempel på det som “behöver sägas” är tydligen att färjan Estonia inte alls sjönk i hårt väder, utan sprängdes. Att Ivar Kreuger inte alls tog livet av sig 1932, utan mördades av en agent vid namn Leon lejd av ”svenska finansintressen”. Att Sverige inte alls har ett öppet debattklimat, utan att alla stora redaktioner i hemlighet styrs av ”Gramscivänstern”. Att Göran Greider inte bara är chefredaktör för Dala-Demokraten, utan även ”zionismens främsta språkrör i Sverige”. Och så vidare.
En klassisk rättshaverist och konspirationsteoretiker långt ute på högerkanten med andra ord. Ändå vidarebefordras listan i dag glatt av två av Sveriges mest respekterade journalister, SVT:s Mats Knutson och Expressens K-G Bergström (K-G som för övrigt, enligt Gillberg, är en framträdande figur i “Gramscivänsterns svenska nätverk”).
Här brister inte bara källkritiken? Här verkar det sunda förnuftet flugit ut genom fönstret?
På Twitter lät kritiken inte vänta på sig. Men Mats Knutson försvarade sig med:
”Det är journalister som röstar. Listan har funnits så länge jag jobbat som journalist. Sedan kan du ha rätt om DSM.”
Men det svaret gör mig bara ännu mer fundersam. Det är inte nog med att avsändaren kan ifrågasättas. Själva mätningen verkar ju fullständigt irrelevant. Återigen brister källkritiken.
Det enda vi vet om hur listan kommer till är vad Gillberg själv hävdar. Han skriver att han ”inbjuder” 300 personer ”som i sin profession har att följa debatten och den därmed sammanhängande opinionsbildningen”. Dessa får sedan rösta fram listan.
Men ingen utom Gillberg vet vilka dessa personer är. Ingen vet hur stor svarsfrekvensen är. Listan är i mina ögon inte mer relevant än om Gillberg suttit med piltavlan på sin kammare.
Men det verkar inte bekymra Mats Knutson. När egot smeks verkar källkritiken väga lätt. Det är för dåligt. Skärpning.
Fotnot:
Redan 1998 gjorde Dan Josefsson en belysande liten granskning av Gillbergs lista.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
