Bild: Dagens Arena

Ett och ett halvt år har gått sedan Göran Johansson, en av svensk kommunpolitiks tydligaste profiler, lämnade över ordförandeklubban i den socialdemokratiskt ledda kommunstyrelsen i Göteborg till partikamraten Anneli Hulthén. Även om Johansson själv inte gillade epitetet ”Göteborgs starke man” råder det inget tvivel om att utan Johansson hade mycket saker inte hänt. Eller åtminstone inte hänt så effektivt.

Oppositionsledaren har slagläge
Göran Johansson var en oerhört populär lokal företrädare för Socialdemokraterna. I riksdagsvalet 2006 röstade 48,3 procent av väljarna i Göteborg på alliansen, mot 46 procent på de rödgröna. I kommunvalet fick de rödgröna 51,2 procent mot alliansens 42,4 procent. Medan Socialdemokraterna gjorde katastrofval i riket ökade partiet antalet mandat i Göteborgs kommunfullmäktige. Det är allmänt vedertaget att det nästan uteslutande berodde på Göran Johanssons popularitet. När politikern som vann över både folket och näringslivet nu är borta från rampljuset ligger fältet öppet.

Oppositionsledaren, moderaten Jan Hallberg, kan få kröna sin karriär med att leda alliansen till valseger i Göteborg. Precis som i rikspolitiken har alliansen i Göteborg mycket att vinna på att framstå som trovärdiga makthavare. Hallberg pratar gärna om skillnader mellan alliansen och de rödgröna i synen på Göteborg och det är tydligt att han är missnöjd med hur kommunen har fungerat.
– Det är uppenbart att vi lämnar en era av brukskultur som går tillbaka till varvens och de stora industriernas tid. Det har funnits en slutenhet i politiken, en kultur av att fixa och dona, gärna med gräddfiler. Man jobbade säkert för vad man ansåg vara det bästa, vilket man gjorde effektivt, men det blir ju på bekostnad av de demokratiska samtalen, insyn och transparens. Det finns många exempel på hur man kunde gå direkt med ansökan till hörnrummet, i stället för via nämnden.

Jan Hallberg har länge stått i skuggan av Göran Johansson och är trots sina 26 år som kommunalråd relativt okänd. Borgerliga kärnväljare, exempelvis makthavare i näringslivet, har inte haft någon anledning att rösta blått eller kampanja för alliansseger, när vägen in i Göteborgsandans varma famn stått öppen. En famn Hallberg också är med i, men inte utan att vara kritisk mot de kommunala bolagens verksamheter.
– Ta Göteborgs Spårvägar, som kör spårvagn och buss, som exempel. Där ägnar vi oss egentligen åt förbjuden verksamhet. Vi har skickat pengar från en monopolverksamhet, spårtrafiken, till en konkurrensutsatt verksamhet, busstrafiken, vilket är livsfarligt om någon skulle granska oss. Sen har vi gatubolaget som bedriver högst olaglig verksamhet, en konsultverksamhet som har 30-40 procent av sin fakturering utanför kommunen, något som lokaliseringsprincipen förbjuder. Vi har även en parkeringsverksamhet som förlorat en del anbud och nu driver en liten verksamhet i Mölndal i stället, vilket är helt förbjudet.

Skadar skandalerna Socialdemokraterna?
Med en samförståndskultur som gör att de politiska alternativen framstår som likadana finns det mer plats för andra faktorer. Jan Hallberg lyfter fram frågor såsom skolpeng för att visa på skillnaderna mellan blocken, men det är förhållandevis mycket kommunfullmäktiges partier är överens om. I Göteborg har man gått hand i hand i samförstånd med stadens bästa för ögonen. Det blir viktigare för politiker att uppfattas som trovärdiga och trygga, något som kan visa sig negativt för Socialdemokraterna när den stora profilen Göran Johansson är borta. Under våren har dessutom ett par skandaler briserat inom den kommunala förvaltningen. Frågan är om väljarna kopplar vårens händelser till det parti som så länge abonnerat på makten i Göteborg.
– Om man utgår från att misstankarna stämmer så är det enskilda tjänstemän som begått lagbrott och agerat omoraliskt och mot alla regler, säger Anna Johansson, ordförande för Socialdemokraterna i Göteborg. Jag tycker att det känns orättvist och inte heller helt logiskt att det får en politisk dimension. Vissa för fram en bild av att det skulle finnas någon koppling mellan ledarskapet och de här enskilda händelserna och det vet vi inte riktigt ännu. Vilken vändning det tar kommer påverka huruvida det alls har en påverkan eller inte.

Anna Johansson tycker att bilden av Göteborg som korrupt inte stämmer.
– Ta det här med Uppdrag Granskning, som säkert har en jätteviktig funktion i samhället. Det finns en tendens av att man sprider en bild av det svenska samhället i allmänhet och just Göteborg som genomkorrupt, laglöst land, här kliar de varandra på ryggen och det finns inga normala beslutsstrukturer och så. Samtidigt vet vi med säkerhet att Sverige är i topp fem av de minst korrumperade länderna i världen. Alltså, normaltillståndet i Sverige är att det inte går att fuska sig fram. Vi har en fungerande byråkrati. Vi har fungerande regelsystem.

Anna Johanssons beskrivning av det som kommit fram är problematisk. Det är uppenbart att oegentligheter förekommer på flera nivåer och att det i en stad som Göteborg är svårt att se hur det inte skulle finnas politiska dimensioner, med tanke på hur nära relationerna är mellan makthavare. Men i stället för att utreda i grunden hur det står till internt hänvisar man till rättsprocessen och lägger locket på.

Bryr sig väljarna?
Personer som Dagens Arena talat med säger att det som kommit fram i ljuset är exempel på ett större problem, att det finns osunda kopplingar mellan politik, förvaltning, kommunala bolag och näringsliv. Det kan handla om exempelvis tjänstemän som går från förvaltningen till näringslivet och vice versa, vilket i praktiken kan innebära att man mest byter sida på förhandlingsbordet. När insynen är dålig, som den ofta är i kommunala bolag, bäddar det för mutor och vänskapskorruption.

Det kan dock vara så att väljarna faktiskt inte bryr sig. En vanlig kommentar i Göteborg är att folk mest rycker på axlarna åt det som kommit fram, en annan att ”Såhär fungerar det väl överallt?”. Om det stämmer kan Socialdemokraterna definiera valrörelsen i fred och peka på riskerna med en alliansseger: Fyra år till av hopplöst dålig jobbpolitik samtidigt som det nära samarbetet mellan fackföreningarna i fordonsindustrin och kommunledningen hotas. De som missgynnats mest av borgerlig politik på riksplanet har inte mycket att vinna på att alliansen ökar sitt inflytande lokalt.

Å andra sidan är Göteborg en blå stad. I innerstaden och i stadsdelar som Askim och Älvsborg har invånarna inte drabbats av arbetslöshet i krisen spår och omkring 40 procent röstade på Moderaterna i riksdagsvalet 2006. Utan en färgstark socialdemokrat som signalerar trygghet och sjunger Göteborgsandans lov försvinner ett viktigt incitament för väljare som egentligen är borgerliga att hjälpa Socialdemokraterna.

Fotnot: Anneli Hulthén har avböjt Dagens Arenas förfrågan om intervju med hänvisning till tidsbrist.