Ett fegt museum

Världskulturmuseet i Göteborg säger sig vilja ”vara en arena för diskussion och reflektion där många och olika röster kommer till tals, där kontroversiella och konfliktfyllda ämnen kan tas upp, samt en plats där människor kan känna sig hemma över gränser”. Det rimmar illa med turerna kring fotoutställningen Jerusalem, som just nu är under produktion av Elisabeth Ohlson Wallin. Utställningen var tänkt att visas i maj 2011.

Undersöker homofobi i religiösa texter
Jerusalem kommer, när den är färdigställd, att visa bilder som undersöker homofobi genom att porträttera människor som gestaltar homosexualitet på olika platser i Jerusalem. Intill personerna på bilderna har Ohlson Wallin projicerat homofoba citat ur kristna, judiska och muslimska texter.
– För mig var det viktigt att citaten skulle finnas med bredvid dem som medverkar, direkt i bilden, så jag använde mig av en projektor i stället för att lägga dit dem i efterhand, säger Elisabeth Ohlson Wallin. Jag gör projektet på det här sättet för att jag vill diskutera de tre stora religionerna, gå in i de heliga skrifterna, ta fram de hatiska texterna och placera dem bredvid homosexuella personer.

Ohlson Wallin reste till Jerusalem under påsken 2010 för att fotografera. Stämningen var spänd under arbetet, vilket inte är svårt att förstå. Att fotografera två nakna judiska män liggande på muren nära Jaffaporten i Gamla stan i Jerusalem, under bibelcitatet ” Om en man ligger hos en annan man som man ligger hos en kvinna så gör båda en styggelse” från tredje Mosebok, är provocerande.

Museet backar
Arbetet med Jerusalem möjliggjordes av bland annat stöd från Världskulturmuseet. Från museet var man dessutom överens med Elisabeth Ohlson Wallin om att fotografierna skulle visas i maj 2011. Under vistelsen i Jerusalem fick Ohlson Wallin plötsligt ett mejl från Världskulturmuseets utställningsansvariga, där de uttryckte en osäkerhet och rädsla inför projektet. Efter att ha avslutat resan skickade Ohlson Wallin skisser till Världskulturmuseet, som då bestämde sig för att sammankalla tre referensgrupper med företrädare för judiska, kristna och muslimska grupper, för att diskutera skisserna.

Efter möten med referensgrupperna återkom Världskulturmuseet med ett förslag om att bilderna ur Jerusalem ska visas på en rullande PowerPoint under tio dagar. I samma rum vill museet att religiösa företrädare ska finnas tillgängliga för diskussion.
– Jag vill att bilderna ska tala för sig själva, med de bildtexter jag har tänkt använda mig av. Det är så jag arbetar och bakgrunden till varför jag hellre ställer ut på museer än gallerier, varför jag såg så mycket fram emot att arbeta med just Världskulturmuseet. Jag ser min konst som folkbildande i första hand, säger Ohlson Wallin.

Det skulle inte komma ut att samtal förts
Klas Grinell, intendent på Världskulturmuseet, som arbetat med Jerusalem ger en annan version av händelseförloppet.
– Jag tycker det är olyckligt att bara en bild kommit fram. Jag står för att vi velat ta upp ett kontroversiellt ämne. Vi har försökt bjuda in många röster och jag tycker det ligger väl i linje med vårt uppdrag. Jag tycker vi haft en god genomtänkt process och en klok väg. Sedan har det avbrutits och det är såklart olyckligt att det uppfattas som att vi har tystat någon.

Brukar ni bjuda in religiösa företrädare för att diskutera det ni ska ställa ut?
– Vi försöker alltid hålla diskussioner med berörda parter. Men det är inte religiösa ledare vi har bjudit in, vi har bjudit in personer med ett religiöst engagemang i hbt-frågor. Det skulle inte komma ut. Vi kommer inte berätta vilka de är. De ska inte ses som representativa, vi var bara i början i en process. Det finns fler rättigheter och man kan lockas att tro att om man är religiös är man fördomsfull, vi vill få fram motsatsen.

Men Elisabeth Ohlson Wallin är ju själv religiös och arbetar utifrån det perspektivet?
– Jo, men om fler är med får vi tag på fler saker och ett intressantare samtal.

Tror ni inte att besökarna vill ta ställning till bilderna själva?
– Det var ju inte nödvändigtvis tänkt så att man som besökare måste prata med någon, snarare lyssna på någon annan som kan ge ett sansat argument. Det handlar inte om att vi håller med dem som skulle föra det samtalet, det handlar om att vi vill ge besökaren ett sansat underlag. Vi vill inte landa i att stämpla andra som fördomsfulla.

Världskulturmuseet gör Göteborg en björntjänst
Göteborg har länge brottats med ett rykte om att vara en hbt-fientlig stad. När Världskulturmuseet nu visar upp en ängslig och defensiv utgångspunkt, där en möjlig osämja kring en utställning tas för given, gör man staden en björntjänst. Världskulturmuseet försöker förebygga en kontrovers genom att på förhand forma diskussionen och placera den i direkt anslutning till utställningen. Det är ett märkligt sätt att se på konstens plats i det offentliga samtalet och att underskatta sin publik i Göteborg.

Fotnot: Bilden “Dödskyssen” är beskuren.