En kvinna som får leva på makaroner. En annan som har tagit livet av sig. Vid årsskiftet var det ett år sedan de första utförsäkringarna från sjukförsäkringen skedde.

– Jag förstod direkt att något var på tok när han kom hem till mig i januari och berättade. Han hade fått ett brev från Försäkringskassan.
– Vi satt och pratade och jag sa till honom att han måste gå till Arbetsförmedlingen. Jag nästan tvingade honom fast jag kände att det var mot bättre vetande. Han var ju så uppgiven, så skör, apatisk.
– Mamma, sa han, mamma jag tror inte jag orkar mera.
Efteråt har Marja Leena tänkt mycket på de orden.
– Han sa att han inte orkade mera, men jag förstod inte att han faktiskt inte orkade leva längre.

Förra hösten gick i väntans tid. De 15 000 personer som skulle utförsäkras vid årsskiftet fick vänta länge på svar om vad det sista steget i sjukförsäkringen skulle innebära för just dem.

Först den 4 september 2009 kom regeringens besked om vad som skulle hända med de personer som utförsäkras efter att ha nått gränsen för hur länge sjukpenning betalas ut. Dåvarande socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (M) försvarade det senkomna svaret med att regeringen redan i budgeten 2008 slagit fast att det var i det följande årets budget som det sista steget i sjukförsäkringen skulle presenteras.

Husmark Pehrsson visade där och då på regeringens totala oförståelse för den oro som en person kan känna, som bara har några tusen kronor att leva på i månaden och som inte har någon möjlighet att få besked om vad som väntar i hennes liv om ett par månader. Inte från de ytterst ansvariga i regeringen. Inte från kontaktpersonen på Försäkringskassan. Inte från Arbetsförmedlingen. Visst kan du överleva på makaroner och ketchup. Men hur länge står du ut?

I mars blev multisjuka Camilla Nyqvist i Enköping utförsäkrad. Nu lever hon på makaroner. Pengarna från socialtjänsten täcker inte räkningarna och hon är rädd för att bli vräkt.

Ända in i december återstod viktiga beslut att fatta inför utförsäkringarna. När bara 23 dagar återstod innan årsskiftet klubbades den förordning som styr a-kassans ersättning för den som deltar i introduktionsprogrammet. Då hade a-kassorna varnat för att de inte skulle hinna räka ut beloppet för arbetslöshetsersättningen. De menade också att ett glapp kunde uppstå i utbetalningarna.
– Jag inser naturligtvis att det är kort om tid och att många är oroliga, men alla kommer att få den ersättning de har rätt till, sade dåvarande arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin.

Hon tillhör akademikernas a-kassa. Hon har redan frågat a-kassan vad hon ska göra så att övergången ska gå så smidigt som möjligt.
– Men det här är ju så rörigt, inte ens de kan ge klara besked vilka regler som gäller. Det kan dröja hur länge som helst innan jag får pengar, säger Carina Semb.

När de första siffrorna från Försäkringskassan kom i februari visade det sig att de allra flesta som utförsäkrades från sjukförsäkringen vid årsskiftet hade fått lägre ersättning. Men sedan finns det också de som inte har rätt till a-kassa. De är garanterade runt 4900 kronor i månaden – en tredjedel av vad många får i sjukpenning. Cristina Husmark Pehrson hänvisade dem som var i behov av ytterligare ekonomiskt stöd till att ansöka om socialbidrag.

I början av augusti ringer handläggaren från Försäkringskassan. Hon har ett besked. Min mor blir utförsäkrad. Helt. Detta meddelades alltså via telefon. Där och då bryter min mamma ihop. Hon uppfattade inte vad handläggaren i andra änden av telefonen sa. Allt blev en dimma.

Under 2010 har vi med jämna mellanrum fått påminnelser om sjukförsäkringens otaliga fel och brister. Hälften av dem som utförsäkrades under det första halvåret ansökte på nytt om sjukpenning – en markant skillnad från de tio procent som regeringen trodde skulle återvända till sjukförsäkringen. Camilla Nyquist, som tvingas leva på makaroner, är heller inte ensam om att inte ha råd att handla mat. När nätverket Resurs genomförde en pilotstudie bland utförsäkrade framkom det att 22 procent aldrig har råd att äta två mål varm mat om dagen.

Utförsäkringarna fortsätter. Nytillträdda socialförsäkringsminister Ulf Kristerssons främsta uppdrag kan sägas vara att göra en historieomskrivning. Med ena handen erkänner han att personer som är för sjuka hamnar hos arbetsförmedlingen, och att han nu “helt utan prestige” ser över reformen. Men i andra andetaget säger han att han tror att sjukförsäkringsreformen kommer att kvala in bland de stora i svensk socialpolitik – utan att kunna medge de allvarliga fel regeringen begick när de inte lyssnade på de många remissinstanser som riktade skarp kritik mot den nya lagstiftningen. Och de fasta tidsgränserna ska vara kvar.

Vid årsskiftet genomfördes samtidigt ännu en förändring som påverkar situationen för sjukskrivna personer. Sedan den 1 januari är det Försäkringskassans handläggare som bedömer arbetsförmågan. Som Marie Wedin, Läkarförbundets ordförande, beskriver det: “Läkarna kan inte längre skydda patienterna”. Under julen kom det också uppgifter från Kronofogdemyndigheten om att det är fler personer än någonsin som har fått kravbrev från Kronofogden. De nya grupper som hamnar hos Kronofogden är utförsäkrade eller arbetslösa.

Ett nytt år har tagit vid.