“Vårt arbetsliv bränner ut människor”

Antalet sjukskrivna är för första gången högre än när regeringen införde de nya sjukreglerna den första juli 2008.
– Ökningen har med den försämrade situationen i arbetslivet att göra, säger Kjell Rautio, välfärdsutredare på LO. 

Nästan 135 000 personer var sjukskrivna i juli månad. Det är 1 500 fler än sommaren 2008 när regeringen införde de nya sjukreglerna. Det visar siffror som Försäkringskassan tagit fram för Ekot i Sveriges Radio.
– Försäkringskassan har sett är att det inte är “återvändare” som driver utvecklingen, utan det är nya grupper som sjukskrivs, varav majoriteten är anställda kvinnor. Många av dem har olika typer av psykiska diagnoser. Det tyder på att det är något som sker i vårt arbetsliv just nu som bränner ut människor, säger Kjell Rautio till Dagens Arena.

När alliansregeringen införde stramare tidsgränser och hårdare regler i sjukförsäkringen var syftet att minska sjukskrivningstalen. De nya reglerna har visserligen lett till att de långa sjukskrivningarna blivit färre, men de kortare sjukskrivningarna har däremot ökat.
– Det stämmer till viss del att de långa sjukskrivningarna har minskat. Men Sverige har numera OECD-världens hårdaste regelverk när det kommer till sjukersättningar. Då är det inte så konstigt att sjukskrivningarna minskar. Man bör även ställa sig frågan: har de sjuka blivit friskare med de nya reglerna? Nej, det har de givetvis inte. De har i stället hänvisats till Arbetsförmedlingen, säger Kjell Rautio.

Enligt Arbetsförmedlingen ökade den totala arbetslösheten i augusti i år med lite drygt 18 000 personer. Av dem har 12 000 personer olika funktionsnedsättningar och kommer direkt från sjukförsäkringen. AF har själv dragit slutsatsen att det är en konsekvens av att man infört snävare tidsgränser och hårdare regler i sjukförsäkringen.
– Dessa människor hamnar längst bak i kön på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa. Efter ett tag hamnar de i något lågkvalitativt arbetsmarknadsprogram, typ Fas 3.

Många av de långtidssjukskrivna i arbetsmarknadsprogrammen har inte rätt till a-kassa, i stället tvingas de söka ekonomiskt bistånd.
– Regeringen har skurit ned i våra försäkringssystem – a-kassan och sjukförsäkringen – och överfört människor till ekonomiskt bistånd eller gjort dem beroende av en anhörigs inkomst, säger Kjell Rautio.

Vad krävs för att vända utvecklingen?
– Det krävs en rimligare arbetsmarknad och ett rimligare försäkringssystem, säger Kjell Rautio.
– I dag har de svenska arbetsgivarna minst krav på sig av jämförbara länder. Regeringen har flyttat allt ansvar på den sjuke, som ska springa med blanketter till Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och arbetsgivaren. Görs det inte på ett riktigt sätt blir man av med sin ersättning. Här måste man balansera kraven, annars är det svårt att lösa problemen.

I höstens budget har regeringen minskat anslagen till företagshälsovården från 360 till 30 miljoner kronor. Innan dess har de lagt ned arbetsmiljöinstitutet och även dragit ned anslagen till arbetsmiljöverket. Kjell Ratio beskriver dagens situation som en “rehabröra”.
– Vi behöver en bred rehabiliterings- och omställningspakt på arbetsmarknaden där staten och arbetsmarknadens parter ingår. Problemet är att regeringen sitter på läktaren med armarna i kors. Här borde regeringen ta på sig ledartröjan.

 Vad kan bli effekten om de inte tar på sig ledartröjan?
– Då kommer utvecklingen att accelerera. Det går inte att piska människor till friskhet. Man måste sätta in stödinsatser för att nå långsiktiga effekter.

Läs tidigare artiklar:

Sjuktalen tillbaka – trots massiva utförsäkringar

Analys: En sjuk sjukförsäkring