Dokument som har läckt ut via Wikileaks visar att USA under lång tid har haft ett nära samarbete med Sverige för att komma åt illegala fildelare. I ett första av två reportage undersöker Dagens Arena utvecklingen på nätet.
Enligt SVT:s Rapport har USA och svenska myndigheter haft ett nära, hemligt samarbete för att komma åt illegala fildelare. SVT har fått tillgång till ett diplomattelegram som läckts till Wikileaks, som ursprungligen skickades från USA:s ambassad i Stockholm tidigt våren 2009.
Telegrammet beskriver hur bra samarbetet mellan amerikanska ambassaden och tjänstemän på svenska justitiedepartementet fungerar ”bakom kulisserna” vad gäller frågor om upphovsrätt på internet. 2008 ska ambassaden ha överlämnat en lista till den svenska regeringen med sex punkter där USA såg utrymme för förbättringar. Ett år senare, när telegrammet skickades till Washington, ansågs Sverige ha åtgärdat fem av de sex punkterna.
Det handlade bland annat om införandet av Ipred-lagen (som trädde i kraft i april 2009), om poliser och åklagare som ska jobba med upphovsrättbrott på internet, och om informationskampanjer i skolorna om upphovsrätt.
Justitieminister Beatrice Ask har försökt tona ned betydelsen av det läckta telegrammet.
– Det är ju möjligt att man bockar av vad man tycker att olika länder har genomfört. Sverige har vidtagit åtgärder för att skydda upphovsrätten, och det är sådant som vi har redovisat i riksdagen och fått gehör för, sade hon till Rapport 7 december 2010.
Amerikanska näringslivsintressen
Ett par veckor efter Rapports inslag lägger dåvarande partiledaren för Piratpartiet Rickard Falkvinge upp på sin blogg vad han påstår är det autentiska, läckta dokumentet som SVT har utgått ifrån. Falkvinge skriver på bloggen att han fått tillgång till telegrammet – som inte går att hitta på Wikileaks egen sida – av en anonym källa.
Precis som SVT rapporterade ska den amerikanska ambassaden ha överlämnat en lista på sex punkter till den svenska regeringen. Men telegrammet – om det är autentiskt – visar också att de krav som USA:s ambassad riktat till den svenska regeringen verkar vara mycket starkt influerade av den amerikanska upphovsrättsindustrin.
”Special 301 Watch List”
Varje år gör den amerikanska handelsrepresentationen USTR, en översyn över hur skyddet för immateriella rättigheter ser ut i världen. Länder som inte tillräckligt väl respekterar den intellektuella äganderätten, enligt Washingtons bedömning, hamnar på USA:s ”Special 301 Watch List”. Upphovsrättsorganisationen IIPA – International Intellectual Property Alliance, med flera av världens största film- och skivbolag som medlemmar – har flera gånger försökt få upp Sverige på den listan.
I samband med den årliga översynen meddelar IIPA USA:s myndigheter sina synsätt och rekommendationer. För år 2009 hade upphovsrättsorganisationen sex krav på den svenska regeringen. Kraven har mycket stora likheter med listan som den amerikanska ambassaden i Stockholm ska ha lämnat till Sveriges regering.
Justitiedepartementet har kontinuerliga kontakter
Stefan Johansson, tjänsteman ansvarig för frågor om immaterialrätt på justitiedepartementet, både bekräftar och motsäger den bild som målas upp i det läckta telegrammet. I ett skriftligt svar till Dagens Arena menar Johansson att det inte är märkligt att det har funnits kontakter mellan tjänstemän på justitiedepartementet och amerikanska ambassaden i Stockholm.
– I början av varje år brukar USA:s ambassader kontakta ett stort antal regeringar och fråga om de planerar några åtgärder för att förbättra skyddet för immateriella rättigheter. Vissa år har USA:s ambassad i Stockholm tagit sådana kontakter med regeringskansliet, och i dessa fall har Sverige redovisat vilket arbete som pågår på området, säger han.
Däremot känner Stefan Johansson inte till en lista av det slag som beskrivs i det läckta diplomattelegrammet. Samtidigt medger han att USA har kommit med önskemål om att Sverige borde ”förbättra skyddet för immateriella rättigheter”.
– Men det har inte handlat om att USA fått föreskriva vilka åtgärder Sverige skulle vidta. Tjänstemän från regeringskansliet har vid dessa kontakter också klargjort att departementet inte får lägga sig i enskilda fall, till exempel The Pirate Bay, säger han.
”Fullt medvetna”
Att USA:s önskemål på den svenska regeringen eventuellt är färgade av den amerikanska upphovsrättsindustri ser Stefan Johansson inte som något förvånande. Han svarar kort att justitiedepartementet ”är fullt medvetna om att USA löpande inhämtar synpunkter från privata företag och organisationer”.
– Inom EU gör vi på liknande sätt för att få en bättre uppfattning om vilka problem våra företag har i andra länder när det gäller skyddet för immateriella rättigheter, kommenterar han.
Jens Holm, riksdagsledamot för Vänsterpartiet och tidigare Europaparlamentariker, tycker däremot att det hela är anmärkningsvärt.
– Om det är på det viset att privata näringslivsintressen via ombud har haft inflytande på den svenska lagstiftningen, och man får ju det intrycket om man läser dokumenten, så är det synnerligen allvarligt, säger han till Dagens Arena.
Täta kontakter med USA sedan långt tillbaka
Kontakterna med USA om upphovsrättsfrågor går åtminstone tillbaka till 2005. I november det året informerade tjänstemän från regeringskansliet USA om vilka åtgärder som planerades på immaterialrättsområdet.
Stefan Johansson säger till Dagens Arena att tjänstemännen då tog upp genomförandet av Ipred-direktivet, arbetet för att effektivisera polis och åklagares insatser när det gällde upphovsrättsfrågor, samt förslaget att polis och åklagare ska få ut uppgifter om IP-adresser även vid brott som bara ger böter. Samtliga tre områden finns med på den lista som USA:s ambassad ska ha överlämnat till regeringen.
Ipred-lagen började gälla våren 2009. Förslaget om att polis och åklagare ska få ut uppgifter om IP-adresser även vid brott som bara ger böter ligger nu hos Lagrådet och väntar. Om inget oväntat inträffar kommer lagen att träda i kraft i juli 2011.
Detta är den första av två delar där Dagens Arena tittar närmare på utvecklingen på internet. Nästa vecka publiceras del två, där vi undersöker internetleverantörernas roll när det handlar om övervakning, upphovsrätt och integritet på nätet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
