Bankerna i eurozonen ska betala in totalt 522 miljarder kronor under tio års tid till en ny bankfond. Det beslutade EU:s finansministrar tidigt natten till torsdagen.
EU:s finansministrar samlades på onsdagen för att fatta flera beslut som ska hindra nya eurokriser. Förutom att inrätta en ny bankfond beslutade de också om hur hanteringen av banker som riskerar att gå omkull ska gå till. Den europeiska centralbanken ECB ska avgöra bankens tillstånd. Sedan ska en nyinrättad myndighet, med input från alla eurozonens 18 länder, avgöra om banken ska stängas, rapporterar Reuters.
Kritiker menar att det här är en process som kan bli utdragen.
– Många möten och många människor kommer att vara inblandade. Det är en stor nackdel. Det råder betydande osäkerhet hur det kommer att fungera. Det kommer inte att ge någon förtroendeskjuts för Europas ekonomier, säger finansminister Anders Borg till Di.se.
Eurons stabilitetsmekanism, ESM, ska inte kunna användas direkt till bankräddningar, utan eurostater med svaga banker måsta ansöka om ESM-stödda räddningsaktioner. Enligt kritikerna till utformningen var tanken med en bankunion att slippa att stater med krisande banksystem och svaga regeringar själva skulle tvingas hantera bankkriser som kan knäcka deras ekonomier.
Tyskland har motsatt sig en amerikansk lösning, där starkare länder direkt kan överföra pengar till fattigare, rapporterar Reuters. Istället införs nu en bankfond dit bankerna i eurozonen själva betalar in totalt 522 miljarder kronor (55 miljarder euro).
Överenskommelsen kommer att behöva godkännas av EU-parlamentet nästa år.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
