18-åriga Mai utvisades efter fem år i Sverige. Till ett land där hon inte har någon familj eller hem. ”Man tar till fula metoder för att bli av med folk, det är en signalpolitik” säger Sanna Vestin, ordförande på FARR.
I söndags utvisades 18-årige Mai Luu Huong från Sverige. Hon blev utvisad till hennes hemland Vietnam där inget hem och ingen familj väntar på henne. Dagens Arena har intervjuat Sanna Vestin, ordförande på FARR (Flyktinggruppernas riksråd), om problematiken kring Sveriges utvisningspolitik.
Vad är det här ett symptom på?
– Det är väl ett symptom på att det är viktigt för svenska myndigheter att visa att det inte är lätt att få uppehållstillstånd i Sverige. Det har blivit vanligare att människor som fyller 18 utvisas.
Vad säger det här om samhället?
– Jag tror inte det säger någonting om samhället. Det säger bara någonting om beslutsfattarna. Tvärtom tror jag att människor i allmänhet blir väldigt upprörda och inte förstår varför dessa beslut ska vara bra för.
– Man tar till fula metoder för att bli av med folk, det är en signalpolitik och jag tar det som en signal från myndigheterna att ”ni ska inte tro att ni får stanna.” Likadant gentemot familjerna att ”ni ska inte tro att ni får stanna bara för ni har barn som varit här länge, de kommer bli utvisade när de fyller 18.” Det är så fult att använda barn som signaler.
Hur kommer det sig att vi översköljs av liknande berättelser, var det lika mycket för 8-10 år sedan?
– Det är fram och tillbaka, det var inte ovanligt för tio år sedan heller. Lite längre tillbaks, under 1990-talet fick många ungar uppehållstillstånd när de gått tre terminer i skolan. Jag tycker inte att man ska få hålla på och leta efter en mottagare hur länge som helst, finns det ingen mottagare så finns det inte och då ska barnen få uppehållstillstånd.
– Häromdagen var det en tjej som bor i Sverige med sin pappa, hon har precis fyllt 18 och bott här sedan hon var 12 år, pratar flytande svenska, men ska utvisas till Etiopien för att pappan hon bor med inte var hennes biologiska pappa. Det är helt absurt. Men i och med lagändringen som kommer så kanske det blir bättre ordning.
Exakt vad innebär lagändringen?
– Den paragraf som handlar om humanitära skäl och som numera heter synnerligen ömmande omständigheter ska ändras i sin formulering just när det gäller barn. Lagändringen för barn ska i framtiden heta särskilt ömmande omständigheter. På juridiskt språk är det lite mildare beskrivning än synnerligen. Det räcker ju inte men det är en lagändring som går åt rätt håll.
Vad måste mer till för att komma åt en förändring?
– För det första måste man ta hänsyn till vistelsetiden även för vuxna. I dag tar man ingen hänsyn till anknytning till Sverige för vuxna. Det blir väldigt konstiga bedömningar ibland. Till exempel så borde den lagändringen som nu införs åt barn börja gälla vuxna också. Jag tycker också att en person som söker asyl ska få uppehållstillstånd om proceduren inte är avslutad inom exempelvis 18 månader.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
