Den svenska klimatpolitiken har tidigare manat medborgarna att bidra till utsläppsminskningen. Nu säljer regeringen svenskarnas klimatansträngningar, skriver journalisten Magnus Nilsson.
Under de senaste veckorna har miljöminister Lena Ek (C) kritiserats för regeringens beslut att sälja 1,3 miljoner utsläppsrätter inom EUs utsläppshandeln. Istället för att skrota utsläppsrätterna och därmed reellt minska utsläppen motiverar miljöministern beslutet med att affären drar in 38,4 miljoner till statskassan.
För alla oss – privatpersoner, företagsledare, kommun- och landstingspolitiker, kyrkor och föreningar – som på olika sätt försöker bidra i klimatarbetet är den signal som regeringens beslut sänder ut utomordentligt oroande. Fortsätter regeringen på den inslagna vägen går botten faktiskt ur den svenska klimatpolitiken som manat medborgarna att bidra till utsläppsminskningen.
Den utsläppshandel som de 1,3 miljoner ton koldioxid är en del av omfattar bara drygt 40 procent av utsläppen inom unionen. Huvuddelen, nästan 60 procent av utsläppen, regleras i stället via det mindre uppmärksammade insatsfördelningsbeslutet, kallat ”Effort-Sharing Decision” (ESD).
Via ESD tilldelas varje EU-land 2013-2020 ett nationellt, årligt utsläppsutrymme för de verksamheter som inte omfattas av utsläppshandeln. Det gäller främst landtransporter, men också bland annat individuell uppvärmning och jordbruk. För 2013 var det svenska ESD-utrymmet knappt 43,5 miljoner CO2eq (koldioxidekvivalenter), i år är det 42,7 miljoner CO2eq. Fram till 2020 krymps det årliga utrymmet stegvis till drygt 38,5 miljoner ton CO2eq.
2012 låg de svenska ESD-utsläppen strax över 40 miljoner ton. Redan under 2013 har det därför sannolikt skapats ett ”ESD-överskott” på 3-4 miljoner ton.
Och enligt riksdagsbeslut ska Sverige gå längre än vad ESD kräver och till 2020 minska ESD-utsläppen till cirka 30 miljoner ton per år, då ”ESD-överskottet” ska ha stigit till 8,5 miljoner ton.
Sammantaget uppgår den av riksdagen beslutade svenska”överprestationen” 2013-2020 till närmare 50 miljoner ton.
Detta utsläppsutrymme kan regeringen välja att skrota – och i så fall kommer utsläppen inom EU verkligen att minska. Men man kan också göra som med de nu aktuella 1,3 miljoner tonnen – sälja utsläppsutrymmet. Enligt ESD får länder som ”överpresterar” överlåta sitt outnyttjade utsläppsutrymme till något annat EU-land som inte klarat kraven. Konsekvensen av en sådan manöver är att de klimatinsatser som privatpersoner, företagsledare, kommun- och landstingspolitiker anstränger sig för att genomföra blir meningslösa ur klimatsynpunkt.
Miljö- och jordbruksutskottets ordförande Matilda Ernkrans (S) har ett par gånger tagit upp frågan i riksdagen. Då har miljöminister Lena Ek förklarat att regeringen kommer att ge besked om ESD-överskottet tidigast i budgetpropositionen för 2015, det vill säga efter höstens riksdagsval.
Alla vi som runtom i samhället dagligen, och inte sällan med både ekonomiska och andra uppoffringar, försöker bidra till minskade klimatutsläpp skulle nog faktiskt vilja ha besked om det är någon mening med våra ansträngningar.
Bidrar mina och andras insatser till lägre klimatutsläpp, eller är våra ansträngningar enbart till för att hyfsa Anders Borgs budgetunderskott?
Magnus Nilsson
Journalist och miljökonsult
Har skrivit rapporten ”Minimera reservatsarealen” för tankesmedjan Arena Idé
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
