Dagens Arena fick en intervju med EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M) i Strasbourg. Det blev ett samtal om varför han motsätter sig EU:s tre klimatmål, tror på mer åtstramningspolitik och varför han röstade fel i två känsliga frågor.
I en intervju med Dagens Arena uttryckte EU-parlamentarikern Cecilia Wikström (FP) i går skarp kritik mot Moderaterna i EU-parlamentet. De är kamrater med Europas mörkerkrafter, menar hon. Det stämmer inte, säger Gunnar Hökmark (M) när Dagens Arena möter honom på plats i parlamentet.
– Det är bara ett påstående som man framför allt brukar höra från Socialdemokraterna på Sveavägen. Man måste titta på den politik som vi bedriver, säger han.
I dag röstar EU-parlamentet om Europas framtida klimat- och energipolitik. Frågan har splittrat parlamentet i två läger. Vänstern vill ha tre bindande klimat- och energimål: energieffektivisering, förnybar energi och en minskning av koldioxidutsläppen med 40 procent till 2030, medan högern vill att klimatmålet enbart ska gälla en koldioxidminskning.
– Har man tre olika mål som betyder lika mycket förlorar de alla i värde, förklarar Gunnar Hökmark.
– Det jag tycker är det avgörande mest viktiga är att man får ner koldioxidutsläppen. Hur man gör det tror jag kommer att vara definitionsmässigt olika i olika länder, säger han.
Den stora EU-frågan inför valet handlar annars om ekonomin och jobben. Många sydeuropeiska länder går ekonomisk kräftgång och arbetslösheten växer. Även här går åsikterna om lösningarna på problemen isär mellan den politiska vänstern och högern i parlamentet. Medan vänstern bland annat förespråkar mer offentliga investeringar är högern för ytterligare åtstramningar och omlagd ekonomisk politik.
– Lettland anses i dag som ett av de mest framgångsrika exemplen på hur man snabbt kan vända ett land, och skälet till det var inte bara “austerity” (nedskärningar) utan också reformpolitik. De som vill bedriva motsatt politik kallar det gärna för åtstramningspolitik, men om du lever över dina tillgångar måste du göra något åt det, säger han.
Gunnar Hökmark tycker att Frankrike under den socialistiske premiärministern Francois Hollandes styre är ett avskräckande exempel på “låt gå-politik”.
– Jag tycker att det vore väldigt bra om de reformerade sin politik så att de får ned arbetslösheten i Frankrike. Nu banar man i stället väg för Nationella Fronten, som är ett politiskt problem både i Frankrike och i Europa.
Hur ser du på den sociala kostnaden för åtstramningspolitiken, när tilltron till demokratin undermineras och anställda i offentlig sektor får sänkta löner och sänkta pensioner?
– De sociala kostnaderna är oändligt mycket större om man inte gör något. Till slut finns det ingen som vill låna dig pengar. När räntorna stiger slår de ut investeringar och därmed jobb. Det är vad som har hänt i Spanien, Portugal och Grekland.
Vid en EU-session den 10 december förra året röstade Gunnar Hökmark för djuphavstrålning samt att EU ska köpa rätten att fiska utanför Västsahara som är ockuperat av Marocko. Båda frågorna anses vara politiskt känsliga, och i båda fallen ändrade han sig efteråt och korrigerade sina röster.
Varför ändrade du dina röster i just dessa frågor?
– Jag röstade fel i båda frågorna och jag har också varit i kontakt med rapportören i frågan om djuphavstrålning och sagt att det finns ett större stöd än utslaget blev i den frågan.
Hur kommer det sig att du röstade fel?
– Svaret är mycket enkelt: jag hade fått fel röstlista. Röstlistorna här är väldigt långa och det låter kanske konstigt men man ser inte alltid vad frågorna handlar om.
Brukar du rösta fel?
– Det händer ibland att man gör det tyvärr. Den här gången var det att jag hade fel röstlista framför mig och det upptäckte jag för sent.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
