Själva idén att arbeta i äldreomsorgen ratas av unga i dag. ”Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla?” är frågan som ställs i Kommunals rapport om att allt färre unga väljer att söka till gymnasiets vård- och omsorgslinje. 1980 sökte över 18 000 till programmet och de 4800 platserna tillsattes snabbt. Det senaste läsåret fylldes inte studieplatserna ut – något söktryck finns inte längre kvar.
I ärlighetens namn, varför skulle du som 15-åring vilja sikta på ett yrke inom vård och omsorg? Medellönen för en undersköterska i äldreomsorgen är 21 000 kronor – flera tusen kronor lägre än en anställd i industrin. Som undersköterska eller vårdbiträde får du räkna med att jobba helger och kvällar, och samtidigt leva med att barnomsorgen inte har öppet under din arbetstid. Många är timavlönade och en fjärdedel av de anställda i äldreomsorgen skulle helst vilja jobba fler timmar.
Själva arbetsbeskrivningen om vad en undersköterska ska ägna sig åt tycks inkludera en idé om att det ska ingå en viss mån av välgörenhet. Slit hårt, utan att få ett kvitto för dina ansträngningar. För tidningen Kommunalarbetaren berättar två av de anställda i hemtjänsten i Årsta om vad som på 1980-talet var fyra hembesök per dag numera är 16 till 18 hembesök. Tiden räcker inte längre till.
Bättre villkor, högre lön och rätt till heltid är självklara slutsatser om hur statusen i äldreomsorgen kan ökas. Men det är inga nya slutsatser. Fackförbundet Kommunal har drivit dessa frågor i många år.
Anders Borg menar som bekant att ingångslönerna för de anställda i kommunerna är för högt satta. Hans uppmaning rimmar illa med den verklighet som de anställda inom äldreomsorgen befinner sig i.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
