Bild: Foto: Stina Nyhlén
Kan vi fly den verklighet där polisen registrerar människor på grund av deras etniska bakgrund genom att hitta ord som får oss att inte känna oss så illa till mods?
Telge Tillväxt AB heter ett företag i Södertälje.
Deras verksamhet går ut på att hyra ut unga arbetslösa personer utan krav på fortsatt anställning. Under rubriken ”Allmänna leveransvillkor” skriver Telge Tillväxt så här i ett brev som går ut till företagare i Södertälje: ”Uthyrning av en resurs sker upp till sex månader, därefter har kunden möjlighet att anställa resursen alternativt hyra in en ny resurs från leverantören.”
De skriver vidare att ”Leverantören förbereder och väljer ut resurser”, att ”leverantören kommer att förse resurserna med skor och arbetsbyxor” och att ”leverantören har en ’nöjdkund-garanti’”.
Jag vet det här om Telge Tillväxt AB för att Hanne Kjöller på Dagens Nyheters ledarsida reagerade mot företagets språkbruk. Hon tyckte att det var ett oproffsigt språk. Hur kan man tro, skriver Kjöller, att man stärker människor ”genom att lansera dem som maskindelar”?
Jag håller med. Det här språket låter hårt och otrevligt. Pratar Telge om människor eller maskiner? Om inte leverantören hade lovat att ”resursen” kommer med skor och arbetsbyxor på sig hade man ju kunnat tro att det var en diskmaskin som skulle komma.
Men ändå: språket talar sanning.
En arbetare är en person som säljer sig på en marknad till en köpare. Arbetaren är en vara. Och varor kan man leverera och ge garantier om att kunden antingen blir nöjd med varan eller kan lämna tillbaka den till leverantören. Telge Tillväxt hymlar lika lite om detta som Karl Marx gjorde i Kapitalet.
Så varför invända mot ett sant språkbruk? Därför att man av språket inte önskar sig verklighetsbeskrivning utan ideologi.
Man önskar att det ska låta bra. Och vi har ju redan en finlåtande språkdräkt för förhållandet mellan arbetssäljare och arbetsköpare; vi kallar dem till exempel för arbetstagare och arbetsgivare och vi ser det kontrakt de sluter som fritt grundat mellan likvärdiga parter som har lika stora möjligheter att avstå eller välja att ingå kontraktet.
Varför klä av kejsaren när han väl har fått på sig så fina kläder?
Det är som när vissa personer tycker att problemet med meningslösa, förnedrande eller fysiskt farliga jobb inte är att dessa jobb finns utan att vissa andra personer kallar dem för ”skitjobb”.
Genom en inte helt intelligent argumentation hävdar man att om någon använder ordet skitjobb så beror det på att denna tycker att människorna som utför jobben är skitmänniskor. Men herregud, om det hade funnits skitmänniskor så hade det väl varit lämpligt att dessa ägnade sig åt skitjobb! Det är ju tvärtom; eftersom man tycker att människor är värdefulla vill man att de ska få värdiga jobb.
Det är som när Skånepolisen, efter att Dagens Nyheter hade avslöjat att de förde register över icke-straffade romer, gick ut och sa ”Vi jobbar just nu på en beskrivning och förklaring till det här så man inte känner sig så illa till mods som man annars skulle”. Det vill säga: vi letar just nu efter ett ideologiskt språkbruk bakom vilket vi kan gömma verkligheten.
Slavoj Žižek sa en gång att ett samhälles ideologi inte bara går att avläsa i hur vi tolkar verkligheten, utan lika mycket i hur vi drömmer om att kunna fly denna verklighet.
En sådan flyktens ideologi är onekligen jakten på det lämpliga språkbruket.
Kan vi fly den verklighet där människan blir en vara genom att kalla henne för ”arbetstagare”?
Kan vi fly den verklighet där polisen registrerar människor på grund av deras etniska bakgrund genom att hitta ord som får oss att inte känna oss så illa till mods? Kan vi fly det faktum att vissa jobb är förnedrande genom att sluta prata om ”skitjobb”?
Kan vi försköna bort verkligheten?
Jag säger som Barack Obama fast tvärtom: no, we can’t. Och lägger till: but we sure do try very hard.
Telge Tillväxt AB replikerade förresten på Hanne Kjöllers kritiska artikel.
De sa att deras leveransvillkor ”är ett juridiskt dokument med avtalsreglerande standardformuleringar som inte på något sätt återspeglar vår människosyn”.
Det må vara hur som helst med det, men faktum kvarstår: ibland är människopraktik viktigare än människosyn.
Nina Björk
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
