METAFOR met¹afå⁴r l. me¹-, r. l. m.; best. –en, äv. –n; pl. –er.
språkv. o. estet. ord l. uttryck som användes ss. bildlig beteckning för ngt på grund av mer l. mindre påtagliga likheter mellan detta o. det som i eg. mening betecknas med det använda ordet osv.; (poetisk) bild; i sht förr äv. allmännare, liktydigt med: trop; ofta använt ss. stilistiskt hjälpmedel. Bleknad metafor, som icke (längre) uppfattas ss. bildlig beteckning
—
Efter att Socialdemokraternas partiordförande Håkan Juholt i sitt installationstal till kongressen i mars begagnade metaforen paraplyet har politiska kommentatorer haft anledning att sätta detta retoriska knep under lupp.
“Pingvinerna har ordnat samhället bättre än Fredrik Reinfeldt,” sa Juholt i sitt tal på första maj, men hänvisning till att de tar hand om varandra genom att turas om att skydda varandra från kylan. Socialdemokraternas nya toppnamn i Stockholm, Karin Wanngård, pratade när hon blivit vald om att vilja återupprätta en “social allemansrätt”. Näringsminister Maud Olofsson (C) kommer att förknippas med sina “ivriga bävrar” långt efter att hennes politiska karriär är över.
Det har påpekats att pingviner inte alls gör som Juholt tror (utan att pingviner är samhällslösa egoister). En fundamental del i allemansrätten är att man får tälta i någon annans skog tillfälligt, om man själv städar efter sig och sedan lämnar platsen. Bävrar arbetar ofta utifrån strategin att en rejäl storm bäst avslutar trädfällningen.
En av vänsterns stora darlings, den välformulerade före detta kulturministern Bengt Göransson (S), har en favoritskröna. Jag har hört honom dra den två gånger samma dag. Den handlar om schweizerost. Under ett seminarium om det civila samhället och EU Göransson en gång bevistade menade en talare att “lagstiftningen inom EU är som en schweizerost”, för att illustrera att den skiljer sig mellan länder. Talaren, en man från EU-kommissionen, menade att det var att beteckna som negativt. Göransson begärde ordet och påpekade (med illa dold förtjusning) att det är just hålen som gör schweizerostar så speciella och att talaren härmed hade propagerat för status quo, vad gäller lagstiftning för det civila samhället i EU.
Göranssons poäng är förstås att man ska använda metaforer med försiktighet, eftersom den som använder en metafor förbluffande ofta genom sitt språkbruk emotsäger sig själv. Det är inte svårt att hålla med.
Politiska tal blir inte vackrare för att de innehåller poesi. Poesin måste vara bra också.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
