8 mars är här och hela den feministiska rörelsen firar internationella kvinnodagen. I år är det en ljuvlig känsla. Sällan har mitt facebookflöde varit så fyllt av aktiviteter. Det offentliga samtalet är fyllt av den feministiska debatten.

Vi kan i dag demonstrera för självständiga och finansierade kvinnojourer och vi kan protestera för vår rätt till lika lön och gränslöst systerskap. Vi kan festa med andra feminister och genom en facebookuppdatering påminna om att efter klockan 15.53 jobbar kvinnor gratis. Och så kan vi gå på workshop för att lära oss feministiskt självförsvar. För att nämna ett axplock av alla de aktiviteter som äger rum denna dag.

Visst känns det befriande? Om än med det inte sagt att det står väl till med jämställdheten – Sverige är fortfarande ett sexistiskt land där alldeles för mycket återstår att göra. Men kvinnodagen är heller inte bara en kvinnodag utan också en internationell sådan. Samtidigt som vi går i vårt tåg kommer serbiska feminister att protestera i centrala delar av Belgrad.

När jag i förra veckan besökte den serbiska huvudstaden hann jag få en pratstund med filmaren Jelena Marković. Hon ger en synnerligen dyster bild över utvecklingen för jämställdheten i landet. Ett nytt lagstiftningsförslag ligger på bordet som enligt Jelena Marković riskerar göra det svårare för kvinnor som blir gravida att behålla sina jobb.

Den serbisk-ortodoxa kyrkan lägger sig också allt mer i kvinnors reproduktiva hälsa. Enligt den feministiska organisationen ”Kvinnor i svart” har flera öppna angrepp skett mot rätten till abort.

”Kyrkans ideologiska inflytande på staten kan med största säkerhet kopplas till den nya lagen som ska vara ett ’skydd’ för barn och gravida kvinnor, men som innebär att kvinnor som gör abort ska registreras med fullständigt namn” skriver en av gruppens företrädare i ett mejl till mig.

Det här kommer de serbiska feministerna att protestera emot i dag. Men till skillnad från i Sverige kommer radiotystnad att råda. Media rapporterar över huvud taget inte om protesterna, berättar Jelena. Banderoller med viktiga budskap som ”Kvinnor, mammor, arbetare – vi har inte ens löner” kommer i stort sett passera osedda. Deras protester är en viktig påminnelse om varför vi måste lägga ner minst lika mycket energi på att stötta den internationella kvinnorörelsen.

Upp till kamp för alla kvinnor runt om i världen!