Josefine Larsson och Martin Björgell, ordförande för Scouterna, riktar skarp kritik mot landets kommuner och landsting för bristande tillgänglighetsarbete.
Scouterna släppte den 5 mars, under ett seminarium i riksdagen, rapporten “Värsta rapporten”. Resultatet visar på begränsande praktiker, normer och maktstrukturer inom Scouterna. Syftet är att belysa organisationsstrukturer som begränsar ungas delaktighet i samhället.
Samtidigt med “Värsta rapporten” presenterade Scouterna en undersökning gjord av Novus som visar att 9 av 10 svenskar anser att Sverige har ett ansvar att till stor del, eller fullt ut, vara anpassat för personer med olika former av funktionsnedsättningar. Trots detta möts många barn och unga av hinder och begränsningar i sin vardag, då levnadsmiljön inte är anpassad för full delaktighet.
För Scouterna ser vi allvarligt på det faktum att individer inte har möjlighet att få makt över sitt liv eller inflytande över samhällsutvecklingen. Vi har en gemensam utmaning i att skapa fler verksamheter och platser som är anpassade efter barn och unga utifrån deras individuella funktionsnivå, förmåga och förutsättningar. Men för att lyckas med det krävs mer än vilja och ambitioner från föreningslivet, såväl som från det offentliga.
När LSU – Sveriges ungdomsorganisationer kartlade kommunernas stöd till ungas organisationer visade rapporten ”Med vilket syfte” år 2012 att färre än hälften av kommunerna har ett uttalat syfte med sitt stöd till barn- och ungdomsverksamhet. Och endast fjorton procent av kommunerna inkluderar barn och unga i beslut som rör de unga själva. Kommunernas okunskap är ett hot mot ungas föreningar, och leder till att begränsa möjligheterna till ett rikt föreningsliv som inkluderar alla oavsett bakgrund eller funktionsnivå.
När vi träffar våra scoutkårer och lokala föreningar, möts vi ofta av utmaningar för att anpassa verksamheten och lokalerna för att fler ska kunna delta. Ofta hindras unga på grund av egna ekonomiska förutsättningar, eller av föreningarnas möjligheter att tillgängliggöra sina mötesplatser och lokaler. Ytterst lite av stödet genom lokal- och hyresbidrag går till det breda föreningslivet och till barn- och ungdomsorganisationernas lokala verksamheter.
Många organisationer har efterfrågat förändring. Regeringsförslaget om att göra otillgänglighet till en diskrimineringsgrund välkomnas av Scouterna, men det behöver följas upp också av ett förstärkt arbete lokalt. Scouterna uppmanar därför fler kommuner att se över sitt stöd till det lokala föreningslivet.
Våra uppmaningar till Sveriges kommuner och landsting är därför att:
* Samtliga kommuner ska genomföra LUPP, Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät, minst vart tredje år
* Regeringen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tydliggör behovet att fler kommuner uttalar ett syfte med det lokala stödet till barn- och ungdomsorganisationer
* Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), och kommunerna avsätter riktade resurser för tillgänglighetsarbete för det lokala föreningslivet
De flesta barn – med eller utan funktionsnedsättning – vill kunna delta i föreningslivet. Scouterna var tidigt en organisation som gav unga oavsett funktionsnivå eller ålder en möjlighet att delta. Nu är vi redo att ta nästa steg, men för det krävs fler engagerade kommuner som tar sitt ansvar och bidrar.
Josefine Larsson och Martin Björgell
Ordförande, Scouterna
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
