Att regeringen backar om sänkningen av studiebidraget visar hur Reinfeldt har reducerat politik till taktik, testballonger och rena stölder.
Att erhålla medborgarnas förtroende i syfte att göra samhället bättre är bland det finaste som finns. Det kallas politik och är, med Göran Perssons ord, ”den högsta formen av intellektuell verksamhet”.
Det är ett förtroende som avgör levnadsbetingelser. Därför ska du inte, med Neil Kinnocks ord, leka politiska lekar med människors liv. Olof Palme menade att politik är att vilja – men framhöll även vad politik inte är: Det är inga pajaskonster, inte hä, hä och häpp, häpp.
Sverige har haft en borgerlig regering i snart åtta år. Mycket av det som borde vara lägre har blivit högre. Antalet arbetslösa är runt 100 000 fler. Antalet utförsäkrade sedan tidsgränsen för sjukdom infördes uppgår till 75 000. Antalet personer i fas 3 beräknas slå nytt rekord i mars med över 36 000 deltagare.
En sak som var högt har blivit till ett rejält minus. Dessvärre handlar det om landets finansiella sparande. Ett överskott på 110 miljarder har blivit till ett underskott på nästan 90 miljarder. Förklaringen är inte produktiva investeringar. Skatterna har sänkts med 139 miljarder, mer än i Bo Lundgrens drömvärld.
Saker som gärna får bli fler har blivit färre. Antalet anställda i kommunfinansierad verksamhet har med befolkningsjusterade siffror minskat lika mycket som under budgetsaneringen på 90-talet. Var 20:e anställd har försvunnit. Antalet högskoleplatser per 1 000 ungdomar i åldern 19-25 har minskat från 365 till 311.
Avstånd som borde minska har ökat. OECD rapporterar att klyftorna ökar mest i Sverige. Andelen relativt fattiga har gått från 5,2 till 7,8 procent. Kostnaderna för försörjningsstöd har ökat med nästan 25 procent.
Kurvor som borde peka uppåt lutar nedåt. Andelen elever som lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet har sjunkit från 89,5 procent till 87,6. Ersättningsnivån i a-kassan har sjunkit från 65 procent till runt hälften av den gamla lönen. Sveriges kurvor i Pisa-undersökningen påminner om Centerns opinionssiffror.
En regering som söker väljarnas förtroende för tredje gången bör försvara sina åtta år och redogöra för den fortsatta kursen. Beskedet igår kväll om att regeringen backar från förslaget om sänkta studiemedel är välkommet sakpolitiskt, men blir samtidigt en förolämpning av politik som hantverk.
Regeringen Reinfeldt reducerar maktutövning till taktik samt desperata bombmattor med testballonger och rena stölder av motståndarnas förslag. Om något inte flyger så ändrar vi oss bara. Om S lägger förslag som ska lyfta den svenska skolan så ställer vi oss vid kopieringsapparaten och snor förslagen.
Målet är en rörig och smutsig valrörelse i politikens mitt där alla skillnader utraderas. När DN frågar Annie Lööf om regeringen kopierar S-förslag svarar hon obekymrat: ”Nej, det gör vi inte”.
Lööfs svar är ett bevis på att politik inte alltid är den högsta formen av intellektuell verksamhet. Vi har en regering som leker politiska lekar i stället för att svara på vad den vill politiskt. Det är politik som pajaskonster.
Förloraren är Sveriges väljare. Och vinnare? Varken regering eller opposition utan ett riksdagsparti med rötter i nynazismen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
