Hungriga barn en politisk fråga

Hälsans förskola. Som skulle servera hälsoriktig mat, och i stället lät barnen hungra på knäckebröd och vatten. SVT:s Uppdrag granskning har levererat ett skakande reportage.

Det är på många sätt problematiskt att det är Bijan Fahimi, huvudägare för Hälsans förskola, som får svara på Janne Josefssons tuffa frågor. För ansvaret – precis som oppositionsrådet i Uppsala Marlene Burwick påpekar – är politiskt.

Bijan Fahimi driver trots allt ett aktiebolag. Aktiebolag är enligt lagen ålagda att ge avkastning till sina aktieägare. De måste gå med vinst, det är själva poängen med ett aktiebolag. Ansvaret för att barnen inte får äta sig mätta vilar på de politiker som accepterar ett otyglat vinstintresse som drivkraft för förskolor, skolor och äldreboenden.

Det är ingen vågad gissning att näringslivets organisationer kommer att ta till det tunga debattartelleriet under de närmaste dagarna. En försmak fick vi mitt under pågående sändning då tidningen Dagens Samhälle twittrade ut en debattartikel i vilken Bijan Fahimi och vd:n för Hälsans förskola Malin Hökeberg försvarar sitt företag. Här finns kopplingar som måste synliggöras. Styrelseordförande för Dagens Samhälle är Henry Sténson, förbundsordförande för Moderaterna i Stockholm och en av dem som krishanterade åt Carema.

Två argument lär återkomma i näringslivets krishantering. Företag inom välfärden måste få gå med vinst, för annars kan de inte investera. Som om svenska kommuner skulle behöva låna pengar av enskilda aktieägare för att kunna bygga nya förskolor. Som om en kommun inte skulle ha bättre lånevillkor än de som satsat pengar i Hälsans förskola.

Det andra argumentet är att vinstdrivande bolag behövs för att garantera mångfalden. Motargumentet har riskkapitalisterna inom välfärden levererat själva: De stora skolkoncernerna och kedjorna inom äldreomsorgen går med vinst eftersom de likriktar sin verksamhet. Samma undervisningspärmar i alla skolor.

Det finns ingen anledning att tillåta otyglade vinstintressen i mångfaldens namn. Ardalan Shekarabi framhöll i sin uppmärksammade rapport ”Vinst och den offentliga tjänstemarknaden” (publicerad av Arena Idé i oktober 2012) att det sedan 2006 finns en bolagsform som är ”skräddarsydd för offentligt finansierad välfärdsverksamhet som drivs av privata aktörer utan vinstsyfte”. Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning existerar redan.

Shekarabi konstaterade också att det inte finns några rättsliga hinder för kommunpolitiker att ställa följande krav: Företag som vill bedriva verksamhet med skattebetalarnas pengar ska använda sig av den redan existerande bolagsformen som begränsar vinstutdelning. Om de nu nödvändigtvis vill tillåta vinstdrivna företag. Varken dagens lagstiftning eller EU:s lagar är något hinder. Valet – och ansvaret – är politiskt.