Trots en åldrande befolkning med stora behov av vård fortsätter kommunerna att dra ned på platser på äldreboenden. På ett år har 1 500 platser försvunnit, och sammanlagt har 6 000 platser försvunnit under de senaste fem åren, enligt Socialstyrelsen.
Samtidigt är köerna för att komma in på ett äldreboende långa.
Enligt en undersökning som Ekot gjorde i höstas står 2 300 personer står i landet på kö för att komma till ett äldreboende, de flesta är mellan 80 och 99 år. Så många som en femtedel dör inom loppet av en månad efter att de har flyttat in på äldreboendet.
Det är inte bara till äldreboenden som köerna hopar sig, utan även till seniorlägenheter. I förra veckan rapporterade medier om hur äldre personer köade i flera dygn utanför en mäklarfirmas kontor i Stockholm. Med varma kläder, filtar och kaffetermosar väntade de i vinterkylan på att vara först till kvarn till försäljningen av 46 senoirlägenheter som ska byggas i Vattmyra i Jakobsberg.
Även om fler i dag beviljas hemtjänst, är det långt ifrån lika många hjälptimmar som de skulle ha fått i ett äldreboende. När kommunerna sviker får familjen – och då framför allt kvinnorna – täcka upp. 90 000 kvinnor och 50 000 män mellan 45–66 år har tvingats gå ner i arbetstid eller säga upp sig för att vårda en anhörig, enligt en rapport från Stockholms Universitet tidigare i år. Priset är högt för familjelivet, hälsan, arbetet och ekonomin, fastslår rapportförfattarna.
Systemfelet är tydligt. Tanken med en utbyggd barn- och äldreomsorg var att alla i arbetsför ålder skulle ha möjlighet att arbeta. Men också för att våra äldre skulle få en trygg ålderdom. I dag backar i stället utvecklingen bakåt. Det är en orättvis och omodern politik.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
