“Sänkt arbetsgivaravgift är slöseri med pengar”

Den sänkta arbetsgivaravgiften för unga har inte gett fler jobb – utan tvärtom, enligt en ny rapport från Handels. “Det här är rent slöseri med pengar”, säger förbundsekonomen Stefan Carlén. 

Fackförbundet Handels har utrett effekterna av arbetsgivaravgiften för unga under 26 år som alliansregeringen har sänkt i två steg,  2007 och 2009. Efter sju år har reformen inte gett några empiriskt synbara effekter på sysselsättningen bland unga inom detaljhandeln. Andelen är i stället färre nu än den var före sänkningarna.

– Den förklaring vi har är att lönekostnaderna aldrig har varit ett problem för att anställa unga på vare sig butik- eller lagersidan. Det är en myt som man har spridit att ungas lönekostnader skulle vara för höga, säger Stefan Carlén till Dagens Arena.

Redan innan regeringen införde sänkningen var kostnaden för att anställa unga ungefär 15 procent lägre än för en äldre person på grund av ungas lägre löneläge. Med den lägre arbetsgivaravgiften har kostnaden för att anställa en yngre person minskat sedan 2007 med 32 procent, trots det har andelen unga mellan 18 och 26 år minskat i detaljhandeln från 44 procent till dagens 42,6 procent.

– Hade det varit ett lönekostnadsproblem skulle vi ha sett en kraftig effekt. Men vi ser ingenting, utan tvärtom minskar andelen unga.

Varför minskar andelen unga inom handeln?

– Branschen utvecklas och kunder kräver större erfarenheter från de som är anställda. Personer som har jobbat längre och har mer erfarenhet har en fördel framför de som inte har någon erfarenhet alls.

Handeln är fortfarande den i särklass största arbetsbranschen för unga efter gymnasiet. Skattesubventionerna har inte lett till fler jobb – däremot till större intäkter för arbetsgivarna, menar Stefan Carlén.

– Det är rent slöseri med pengar att ge företag pengar för de unga människor som de skulle ha anställt ändå.

Vad anser ni skulle kunna skapa fler jobb inom handeln?

– Det är framför allt skolpolitiken, det vill säga Björklunds område, som är ett problem. När man ändrade om handels- och administrationsprogrammet på gymnasiet så att det inte längre var möjligt att få högskolebehörighet har allt färre sökt sig dit.

– Skulle man göra satsningar på gymnasieskolor och på yrkesintroduktionsprogrammen skulle det ge en större anställningsbarhet för unga, säger han.

Stefan Carlén menar att skattesubventionen till handeln och hotell- och resutaurangbranschen är missriktad eftersom de alltid har varit ungdomsdominerade arbetsplatser. De 18 miljarder som de sänkta arbetsgivaravgifterna kostar per år skulle i stället kunna användas till fler anställningar inom till exempel den offentliga sektorn, säger han.

– Räknat på 25 000 kronor i månaden för en heltidsanställning skulle de 18 miljarderna kunna ge 40 000 anställningar. Det skulle verkligen betyda något.

Arbetsgivarorganisationen Visita har under våren drivit en reklamkampanj om “dubbelstöten”. Budskapet är att ungas anställningar hotas om de rödgröna får bilda regering i och med att de vill återställa krogmomsen och arbetsgivaravgiften för unga. Stefan Carlén beskriver kampanjen som “rent omdömeslös”.

– Fortfarande har unga lägre kostnader i och med att de har lägre löner. Deras jobb är inte hotade för fem öre. Men har man en felriktad subvention, som den här är, tror jag till och med att det blir lägre sysselsättning totalt sett. Nu går pengarna till ägarnas fickor och inte till att öka investeringar, som till ett kunskapslyft eller 200 000 platser på arbetsmarknadsutbildningar. Det här är enorma summor det handlar om.

– Jag tycker det är dubbelt stötande av Visita att låtsas om att de bryr sig om unga när det bara är pengarna de är ute efter, säger Stefan Carlén.

I juli genomför regeringen ytterligare sänkningar av arbetsgivaravgiften för unga under 23 år. Vad kommer det ge för effekter?

– Det kommer vara ytterligare bortkastade pengar. Jag tror att det  kommer göra det ännu svårare för unga att få jobb eftersom det tar bort medel för unga att komma i på arbetsmarknaden.