INTERVJU. En enig valberedning föreslår smått överraskande Lena Sommestad som ny ordförande för S-kvinnor. Nalin Pekgul får därmed troligtvis lämna uppdraget vid kongressen. Dagens Arena fick chansen att ställa några frågor till Lena Sommestad i vimlet i Almedalen.
Grattis till nomineringen till ordförande för S-kvinnor. Var det väntat eller blev du förvånad?
– Tack. Jag är mycket glad över det här beskedet. Det har varit en spännande process. Vi har haft fyra bra kandidater. Så det var en öppen fråga. Men jag är glad att en enig valberedning nu, så här tidigt på sommaren, satt ner foten i den här frågan.
Varför valde valberedningen att inte nominera den sittande kandidaten Nalin Pekgul som ju också kandiderade?
– Det är en fråga du får ställa till valberedningen. Jag har haft ett stort antal distrikt och klubbar bakom mig. Det har funnits en önskan om förändring och förnyelse i kvinnoförbundet.
Men är inte det unikt?
– Jag kan inte påminna mig om att det skett förut, nej.
Hur har processen varit?
– Det har varit en bra process. Vi har haft en öppen debatt där medlemmarna har kunnat diskutera och föreslå kandidater till distriktet. Det är klart att det finns en risk för konflikter när fyra kandidater öppet kandiderar, men jag tycker att processen varit föredömlig. Det finns en stark vilja att kvinnofrågorna ska få en central plats i vår politik.
Vad är de politiska utmaningarna för dig som ordförande?
– Först måste vi inse att Sverige ligger långt fram i jämställdhetsarbetet. Men vi måste också inse att det var 40 år sedan vi gjorde de stora reformerna. Då byggde vi en samhällsmodell där alla var likvärdiga oavsett kön. På den tiden var det fullständigt unikt internationellt sett. Sedan dess har jämställdhetsfrågan tyvärr hamnat i skymundan. Vi vill få upp frågan på agendan igen. S-kvinnor har tidigare visat att vi har en viktig roll och att vi kan påverka. Till exempel med våra förslag om varannan damernas* och kriminalisering av sexköp**.
Vilka frågor vill du lyfta?
– Jag tycker att vi måste lyfta frågan om kvinnors arbete och arbetsvillkor. Kvinnor har i dag i väldigt stor utsträckning temporära jobb, påtvingad deltid och arbetar ofta på obekväm arbetstid.
Är det din profilfråga?
– För alla vi som tittar på det här är det väldigt tydligt. Kvinnor har i dag en mycket mer utsatt position på arbetsmarknaden. Det är en grundläggande fråga.
Hur ska man komma till rätta med det?
– Vi måste i grunden ha en politik för full sysselsättning. Vi kan inte ha ett samhälle med massarbetslöshet som vi har i dag. Det leder till att allas positioner försvagas på arbetsmarknaden. Vi måste också fokusera på löneskillnaden mellan män och kvinnor. Det är en fråga där vi verkligen måste ligga på och ständigt följa upp. Andra frågor är rätten till heltid, barnomsorg på obekväm arbetstid och mer resurser till den offentliga sektorn. Sen tycker jag att vi måste lyfta frågan om arbetsmiljö. Arbetsmiljöfrågan har tyvärr varit död i 20 år. Samtidigt vet vi att kvinnor i högre utsträckning blir sjuka och slits ut på arbetet.
Vilken roll spelar S-kvinnor i dag?
– Jag får ofta frågan om S-kvinnor verkligen behövs. Men kvinnors livsvillkor ser annorlunda ut än mäns. De har andra intressen och erfarenheter. Och de perspektiven kommer inte alltid fram i det politiska samtalet. Då behövs ett kvinnoförbund som erbjuder en annan arena och andra forum att lyfta de frågorna.
Har kvinnoförbundets roll förändrats nu när Socialdemokraterna valt en manlig partiledare?
– S-kvinnor är alltid viktigt. Men det är klart att vi blir ännu viktigare nu när vi har en manlig partiledare. En partiledare kan aldrig representera alla olika typer av medlemmar som finns i ett parti. Vi fyller en viktig roll i att synliggöra och lyfta fram kvinnor och kvinnofrågor i politiken.
Fotnoter:
* År 1994 lyckades S-kvinnor driva igenom “Varannan damernas” på samtliga socialdemokratiska valsedlar till riksdags-, landstings- och kommunalvalen samt att samtliga grupper som tillsätts av socialdemokrater ska bestå av hälften kvinnor och hälften män.
** År 1997 lyckades S-kvinnor på socialdemokraternas partikongress driva igenom beslut om kriminalisering av sexköpare. Sexköp kriminaliserades 1999.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
