Under flera dagar har vad som beskrivits som ”de värsta upploppen på en generation” utspelat sig i Storbritannien. Dagens Arena ställde några snabba frågor till Patrick Diamond vid brittiska tankesmedjan Policy Network.
På eftermiddagen lördagen den fjärde augusti samlades hundratals människor utanför den lokala polisstationen i Tottenham för att protestera mot dödandet av Mark Duggan, en fyrabarnsfar från norra London som sköts ihjäl av en polispatrull två dagar tidigare. Protesterna blev startskottet för flera dagar av våldsamma upplopp i Storbritannien: först i Londons förorter, med sedan också i andra brittiska städer som Bristol, Nottingham, Birmingham och Manchester. Framför allt är det ungdomar som varit involverade.
Förutom våldsamma sammanstötningar med polisen har också affärer och shoppingcenter attackerats och plundrats. Hittills har fem män dött i samband med upploppen. Över 2 000 människor har arresterats.
Patrick Diamond, som Dagens Arena når på telefon under fredagen den 12 augusti, framhåller vikten av att inte betrakta alla upplopp som “samma”.
– Det är väldigt viktigt att göra en distinktion mellan olika händelser. De oroligheter som började i Tottenham i norra London i samband med polisskjutningen av Mark Duggan spred sig på söndagen till Brixton. På måndagen ”kopierades” upploppen i många andra delar av London, och det spred sig vidare till andra städer i Storbritannien.
– Uppenbart har det som hände i Tottenham att göra med polisens agerande, med ras och med människors brist på möjligheter till ett drägligt liv. Men när upploppen sedan spred sig var det också en bredare grupp människor som deltog i dem.
Hur har debatten om upploppens orsaker sett ut hittills?
– Den politiska diskussionen sedan förra måndagen har varit ganska ytlig. Politikerna har tävlat med varandra om vem som kan vara mest auktoritär. Fokus har legat på att sätta in tillräckliga polisresurser.
– Den politiska klassen i Storbritannien känner sig fjärmad från de drabbade områdena. Få politiker kommer därifrån, och därför är deras sätt att prata om och förstå vad som pågår där ganska bristfällig. Det hela har skapat ett slags vakuum i debatten, som först nu börjar fyllas av kommentatorer och tankesmedjor.
Vilka skillnader syns mellan höger och vänster?
– Högern beskriver upploppen som ett resultat av att ”samhället är trasigt” (David Camerons ”broken society”). Man menar att vi har en ung underklass som är avskuren från resten av Storbritannien, med svaga lokalsamhällen och icke-närvarande föräldrar. Många på vänsterkanten ser å sin sida upploppen som en manifestation av den ekonomiska krisen och regeringens nedskärningar, som slagit hårt mot vissa grupper. För vänstern handlar det om hög arbetslöshet och ojämlikheten i det brittiska samhället.
– Men ingen av förklaringarna håller rakt av. Att säga att en tydligt definierad ”underklass” är ansvarig har jag mycket svårt att gå med på. Också relativt välbeställda personer, som lärare, har blivit arresterade av polisen för att ha plundrat affärer. Då faller också vänsterns bild av att se upploppen som enbart ett svar från de ekonomiskt allra mest utsatta.
– Olika bakomliggande förklaringar har spelat roll i olika områden. I exempelvis Manchester var förmodligen hög arbetslöshet bland ungdomar en viktig orsak till upploppen, men det gäller inte överallt annars. Och jag är osäker på om regeringens nedskärningar spelat så stor roll.
Hur har den brittiska allmänheten reagerat på vad som hänt?
– Man är precis lika förvirrad som politikerna är. Men stödet för “hårdare tag” mot de inblandade i upploppen har ökat.
– Ed Miliband och Labour har än så länge talat i ungefär samma ordalag som David Cameron. Det är en öppen fråga om det kommer att ändras de kommande veckorna och månaderna. Upploppen har omskapat det politiska landskapet i Storbritannien, men det är helt omöjligt att förutsäga de politiska konsekvenserna eller vilka grupper som kommer att gynnas.
Patrick Diamond har under lång tid arbetat för Labourpartiet i Storbritannien, bland annat som rådgivare under Tony Blair. I dag är han knuten till tankesmedjan Policy Network.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
