Ultranationalism och högerpopulism. I Bulgarien frodas fyra partier som alla lockar väljare med EU-skepticism, patriotism och en vurm för Vladimir Putin.
Ultranationalistiska Ataka, vågmästare i den bulgariska regeringen, väntas backa i EU-valet. De har blivit pseudo-nationalister, menar företrädare för nationalistiska partier som är på uppgång i EU:s fattigaste medlemsland.
Ataka agerar stödparti åt regeringen, där även det liberala turkiska partiet Rörelsen för rättigheter och frihet (DPS) sitter. Nu byter Ataka spår.
– De letar efter proryska väljare som är missnöjda med regeringens uteblivna reformer, säger Krassimir Kanev, ordförande för den oberoende bulgariska Helsingforskommittén.
Det finns även andra orsaker till varför Ataka blickar mot Ryssland. De får delvis finansiering från den ryska ortodoxa stiftelsen, menar en av partiets grundare Valeri Simeonov. Numera leder Simeonov det nationalistiska partiet Nationella fronten för räddningen av Bulgarien, (NFSB).
Inför EU-valet är det andra EU-skeptiska populister som väntas gå fram. En man i kostym beskrivs som den nya så kallade faran, enligt Tihomir Bezlow, senior analytiker på Centrum för demokratistudier.
Tv-stjärnan Nikolaj Barekov leder ett nytt intiativ, Bulgarien utan censur. Han beskriver sig som socialliberal och vill återställa landet, sten för sten. Med projektet ”Rena händer” ska korruptionen hos bulgariska politiker och myndigheter granskas.
Nu är Bulgarien utan censur landets mest framgångsrika högerpopulistiska parti. De ställer upp i EU-valet med VMRO, Bulgariens äldsta nationalistiska parti. Han går hem hos både unga och äldre väljare som är kritiska till den så kallade politiska eliten.
Angel Djambazki, en annan välklädd nationalist, toppar Bulgarien utan censurs och VMRO:s lista. Djambazki menar att de bulgariska medborgarna inte ser effekterna av EU-samarbetet. Han vill också lösa den så kallade ”zigenarfrågan” i EU.
– Vi talar om Bulgarien i Europa och Europa i Bulgarien. De är inte bara våra problem.
På deras valupptakt i Plovdiv berättade en anhängare, pensionären Penka Jordanova, att det viktiga är att de höjer de låga lönerna.
– Kanske finns det inget mer att sno. Vi pensionärer har gjort mycket men får inget tillbaka. Utan våra barn kan vi inte klara oss.
En färsk mätning visar att partiet kan bli fjärde största parti med 6,7 procent om det vore val i dag.
– Bulgarien utan censur kryper efter de mest primitiva inställningarna hos bulgariska väljare. De har ingen politisk plattform. Nationalism, rasism, de tar lite av varje, säger Krassimir Kanev, Helsingforskommitténs ordförande.
Nationella fronten för räddningen av Bulgarien (NFSB), väntas gå fram i EU-valet. Deras ideologi är snarlik Atakas, de har inte tyngts ner av korruptionsanklagelser då partiet inte är representerat i parlamentet.
Ett av toppnamnen Slavi Binev, en före detta Taekwondo-mästare, säger att han är landets mest hatade politiker. Den förste multimiljonären i politiken. Han känner alla de stora EU-skeptiska spelarna i Europa, Marine Le Pen bland andra.
– Patriotismen är pragmatisk, varför inte göra livet bättre för ditt folk?
Binev vill hellre vara patriot än nationalist. Han inspireras av 1800-talets Bulgarien, upplysningstiden. När bulgarerna slogs för sin självständighet från ottomanerna. Den historiska kampen kan tjäna landets intressen i dag, fast på laglig väg. Hjälp till självhjälp när den så kallade politiska eliten sviker, förklarar Binev.
NFSB vill i Europaparlamentet ansluta sig till den minsta gruppen, den EU-skeptiska. Binev talar om att ena Front National och brittiska UKIP. Att UKIP:s Nigel Farage i sina kampanjer målar upp socialt utsatta bulgarer som ”Europas avskum” för att de kommer till Storbritannien och lever på sociala förmåner stör honom inte.
Med drygt 9 procent av befolkningen, är den muslimska minoritetsgruppen i Bulgarien EU:s största, dessutom lever cirka 400 000 romer i Bulgarien.
Likheterna bland de nationalistiska falangerna är flera.
Förutom EU-skeptiska tendenser och vurmen för Putin återkommer spridning av xenofobisk propaganda. Udden riktas mot romer, migranter och minoritetsgrupper, något som tilltalar mer än 20 % av väljarbasen. Nyligen jagade lokalbefolkningen i en by bort en syrisk familj. Ett fall som fångades upp av flera politiska valkampanjer.
Huruvida Ataka har spelat ut sin roll är omdiskuterat. Med sin vågmästarroll i regeringen kan de blockera politiska förslag från de olika blocken, även förslag som kan innebära förbättrade mänskliga rättigheter. Det omtalade gränsstängslet mellan Bulgarien och Turkiet var Atakas förslag initialt.
– Atakas huvudsakliga roll just nu är att stoppa all form av integration av flyktingar och minoritetsgrupper, menar Krassimir Kanev på Helsingforskommittén.
En av de bättre lagarna för antidiskriminering finns i Bulgarien. Den tillämpas inte, säger läkaren Elena Dyankova från det Europeiska nätverket mot rasism (ENAR, European Network against Racism).
– I antidiskrimineringskommittén sitter ledamöter från Ataka. Diskrimineringsfrågor blir politiska, menar Dyankova.
Om det vore val i dag skulle socialistpartiet (BSP) få 17,9 procent, högerpartiet Gerb 17,6 procent, liberala Rörelsen för rättigheter och frihet (DPS) 8,3 procent.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
