Inom sjukvården finns just nu inget mer hatat än New Public Management. Det är dags att ta tillbaka utsålda verksamheter.
Inom sjukvården finns just nu inget mer hatat än New Public Management. Det vill säga de teorier och styrningssätt som har sitt ursprung i bland annat i bilindustrin och som sedan 1980-talet förts över till offentlig sektor.
New Public Management fungerar inte inom vården. Hälsan är inte en bil. Det finns inte heller bevis på att välfärden blir mer effektiv när den blir konkurrensutsatt, däremot finns bevis på att yrken avprofessionaliseras och att kostnaderna ökar. Fler och fler vårdarbetare ryter också ifrån.
Värdebaserad vård har framförts som en ny modell inom sjukvården. Denna har utvecklats av ekonomiprofessorerna Michael E Porter och Elizabeth Olmsted Teisberg. Istället för fokus på processer, som det är i dag, ligger fokus i denna modell på hur mycket patientvärde i form av hälsoutfall per krona som åstadkoms av en klinik.
Värdebaserad vård fokuserar på hela vårdkedjan. Kliniker får ersättning beroende på hur pass bra det har gått för patienten långt efter en operation. Kliniker ska på så sätt motiveras till att göra operationer så bra att det inte uppstår komplikationer.
Men kritiken har redan kommit. Det är så många saker som spelar in i en patients tillfrisknande att det blir svårt att säga om det var just den kliniken som gjorde fel. Det är också svårt att mäta tillfrisknande. Största problemet är dock att kärnan i värdebaserad vård fortfarande är konkurrens och marknadsstyrning.
Vi måste vilja mer.
Vilken styrningsmodell ska vänstern strida för då? Jag frågade My Morin, sjuksköterska och skribent. Hälso- och sjukvårdslagen förstås, svarade hon. Vård efter behov är ett utmärkt styrningssätt. Det betyder: den patient som är mest sjuk ska prioriteras och vi ska bara ge vård som är medicinskt motiverad. Lösningen finns framför våra ögon.
I Skottland gick man tillbaka till vårdetiken och tillbaka till anslagsfinansierad vård. I samband med att man fick självbestämmanderätt över sjukvården skrotade man stegvis privatiseringar och New Public Management. En del kritiker säger att Skottlands sjukvård blivit dyrare än Englands. Men Skottland har å andra sidan gratis sjukvård och mediciner.
Det finns också gott om bevis på att kostnaderna minskar när man tar tillbaka utsålda verksamheter. Det är ofta orsaken till att man åternationaliserar.
I Paris återkommunaliserades vattenförsörjningen år 2010, resurser försvann inte längre till profit utan kunde i stället gå till service. Vattenkvaliteten ökade. Priserna sjönk. I Tyskland har två tredjedelar av de lokala myndigheterna redan återfört sektorer som sophantering och transport till offentlig regi. I London överfördes tunnelbanan till offentlig regi eftersom privatiseringen kostade för mycket.
Det är inte förvånande. Syftet med marknadsstyrningar är inte att minska kostnaderna, vi vet ju att det snarare blir tvärtom. Huvudsyftet är att ge vinster till företag och att slimma den offentliga sektorn. Därför har det folkliga motståndet mot privatiseringar också kallats för det värsta hotet mot näringslivet sedan löntagarfonderna av Svenskt Näringsliv.
Stora intressen står på spel. Men när det gäller alternativen finns de i överflöd och de är långt mer realistiska än det resursslöseri som just nu pågår.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
