Konjunkturinstitutet och finansministern fortsätter att tycka olika om reformutrymmet. Samtidigt har det aldrig varit billigare för staten att låna.
Då och då dimper det ner pressmeddelanden som får en att rycka till och undra vad som pågår. I förra veckan kom ett sådant från Riksgälden, i vilket följande stod att läsa:
Det är väldigt tillfredställande att få vara med om att sätta historiskt rekord som det, enligt många av våra affärsmotparter, absolut billigast syndikerade lånet sedan introduktionen av euron. (Kursiveringen är Riksgäldens.)
Det har aldrig varit billigare för staten att låna. Omvärlden har kärat ned sig totalt i den svenska ekonomin, vilket ger rusning efter stabila, svenska statspapper. Jämförelsevis är den, precis som finansminister Anders Borg (M) gärna framhåller, extraordinärt välskött. Nu väntar dock sämre tider, och i vanlig ordning drar Borg och en stor del av den övriga expertisen olika slutsatser.
Borg har reviderat ned tillväxtprognoserna och reformutrymmet. Mer än 10–15 miljarder finns inte till investeringar i höstens budget, meddelade han från Harpsund i fredags. Detta då utvecklingen för den globala ekonomin är mycket svår att förutsäga och många länder i vår närhet har stora statsekonomiska problem.
Det kan jämföras med Konjunkturinstitutet (KI), som mot bakgrund av samma verklighet i dag presenterade sin syn på framtiden. KI ser ljusare på tillvaron och tror på ett reformutrymme på omkring 30 miljarder 2012. För tidsperioden 2012–2015 ser KI ett reformutrymme på 65 miljarder.
Prognoschef Jesper Hansson säger per telefon att Borg är lite väl skeptisk i sina bedömningar. Ett tydligt tecken på att svensk ekonomi tål fler reformer är den höga efterfrågan på statspapper, enligt Hansson. ”Det finns ett pris på att vara alltför försiktig i stabiliseringspolitiken. Mindre omfattning på ofinansierade åtgärder leder till lägre produktion och högre arbetslöshet”, skriver KI i sin prognos.
Men KI vill inte vara sämre än Borg. Utvecklingen kan bli mer negativ, om det som Borg kallar en europeisk ”skuldstorm” drar in över Sverige. Arbetslösheten kan då (2013) bli högre än 9 procent. Men även i ett sådant scenario förespråkar KI investeringar, med ett reformutrymme på omkring 55 miljarder 2012–2015. KI är övertygade om att förtroendet för svensk ekonomi inte kommer att naggas i kanten även om vi får skuldstormen över oss. Marknaden vet bättre.
Någon som ger Borg rätt är Nordeas chefsekonom Annika Winsth. Storbanken släppte en egen konjunkturrapport i dag, i vilken man ser skeptiskt på framtiden. Enligt Winsth är statens finanser väldigt konjunkturkänsliga, varför det är ”bra med marginaler”. Sänkt restaurangmoms ger hon dock inte mycket för. Winsth uppmanar regeringen att satsa på reformer som har direkt inverkan på konsumtionen.
Socialdemokraterna då, vad tror de om utrymmet? Dagen Arena har under dagen inte lyckats nå partiets ekonomisk-politiske talesperson Tommy Waidelich. Men i ett pressmeddelande, med anledning av KI:s prognos, skriver han: ”Nu är det viktigt att ha marginaler för att kunna stimulera ekonomin längre fram. Det finns betydande nedåtrisker i ekonomin. Det är viktigt att vara försiktig.” Om det betyder att Waidelich håller med Borg i sak hoppas vi snart kunna ge svar på.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
