“De elever som Jan Björklund vill fånga in genom fler omdömen, krävs det andra strategier för. Om FP menar allvar med sitt engagemang för ökad arbetsro i skolan borde lärarnas och elevernas hela arbetssituation ses över.”, skriver Vesna Prekopic, frilansjournalist, tidigare skolledare.
”Framtiden börjar i klassrummet” säger Jan Björklund på FP:s hemsida. Eftersom höga kunskapskrav går hand i hand med arbetsro gav utbildningsministern i uppdrag till Metta Fjelkner, tidigare ordförande för Lärarnas Riksförbund, att följa upp och utvärdera skolornas arbete med trygghet och studiero för eleverna. Hon skulle också undersöka regeringens insatser på området och ta fram förslag på ytterligare åtgärder för att öka studieron och tryggheten i skolan.
Att arbetsro är viktigt för en god lärandemiljö råder det inga tvivel om. Skolinspektionen har rapporterat om att var tionde skola brister i hur ordningsreglerna är förankrade och hur de följs. Men Fjelkners utredningsuppdrag har sedan det tillkännagavs i februari känts som ett desperat populistiskt utspel från FP. För en vecka sedan presenterades utredningens förslag för mer ordning och reda i skolan. Resultatet är inte ens populistiskt, det stannar vid obegripligt.
Ordningsverktyget som utredningen bjuder landets skolor är ett frivilligt skriftligt omdöme som bifogas betygsdokumenten. Omdömet följer dock inte med slutbetygen i åk 9 eller gymnasiet. Vad är då poängen, förutom att Jan Björklund fortsätter driva förenklade lösningar på skolans komplexa arbetsmiljö? Möjlighet och skyldighet till kommunikation mellan lärare och elev och skola och hem finns redan idag. Mer administration i form av fler ordningsomdömen, dessutom onödig sådan, behövs inte.
De elever som Jan Björklund vill fånga in genom fler omdömen som beskriver hur de missköter sig, krävs det helt andra strategier för. Om det är elevernas skolframgång FP vill komma åt med mer ordning och reda, vill säga. För om FP menar allvar med sitt engagemang för en ökad arbetsro i skolan som ett led för bättre kunskapsresultat, borde lärarnas och därmed elevernas hela arbetssituation ses över. De pengar och tid som Jan Björklund spenderade på luftförslag hade han behövt lägga på att utreda vad det är som gör att bristfällig arbetsro uppstår och hur det kommer sig att den består.
CSN visar att 6,5 procent, eller 21 200 gymnasieelever, fick sitt studiebidrag indraget under förra läsåret på grund av skolk. Varken indragna bidrag eller fler ordningsomdömen kommer hjälpa varken lärare eller elever till en bättre lärandesituation. I mycket av den skoldebatt som förs från FP:s sida handlar det om åtgärder på en ytlig nivå. Så även med ordning och reda. Elever som inte kommer till skolan eller stör undervisningen när de är på plats behöver få hjälp med att bryta ett destruktivt beteende.
Elever är som människor mest, sökande efter att bli sedda och lyssnade på, trygga i vetskapen att det finns vuxna som leder dem när de behöver bli ledda. Det betyder förmodligen mer för ordningen och redan att lärare ges förutsättningar att från förskoleklass börja bygga goda skolrelationer och att skolor bygger upp långsiktiga samarbeten med till exempel fritidsledare och socialtjänst. Det vore en utredning som skulle göra skillnad i valfrågetider.
Vesna Prekopic – Frilansjournalist och fd skolledare
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
