Jag hade ingen aning om att Håkan Juholt bodde i Västertorp när jag promenerade till parkleken ”Lugnet” med min dotter i vagnen. Det var en solig sensommar och stämningen var familjär. Juholt höll sitt tal. Barnen fick gratis godis och plaskade i dammen. Den spirande optimismen gick inte att ta miste på. Jag gissar att många socialdemokrater gick därifrån upplyfta och positiva inför framtiden. Det var en sådan dag.
Västertorp med sitt badhus, sina femtiotalshyreslängor och många skulpturer hör på ett sätt till en svunnen tid. En tid då det byggdes fina lägenheter till vettiga hyror för arbetande människor. En plats för det soliga folkhemmet.
Håkan Juholt har varit extrem skicklig på att använda Västertorp som symbol för sin politiska vision.
Härom kvällen intervjuades några människor från Västertorp på tevenyheterna. De var arga och besvikna på Håkan Juholt. Människor för vilka tre eller sju tusen kronor extra i månaden spelar en avgörande roll. För dem handlade det inte om moral, utan om ekonomi.
För en knapp månad sedan läckte nyheten om socialdemokraternas skuggbudget ut till medierna. ”Vi har en budgetmotion som inte håller måttet vare sig till form eller innehåll”, hade Carina Moberg, gruppledare för S i riksdagen, skrivit i ett internt mejl.
Sedan läckte det ännu mer. I Håkan Juholts och Tommy Waidelichs förslag fanns ingen höjning av a-kassan. Rut-avdraget var däremot kvar. Juholt och Waidelich var endast beredda att höja inkomstskatter för dem som tjänar över 100 000 kronor i månaden. Och dessutom ville de endast satsa 100 miljoner på att förbättra sjukförsäkringen. En struntsumma i sammanhanget.
För dessa förslag fick de bakläxa inför öppen ridå av sina egna ledamöter. Efter bråket gjorde Juholt och Waidelich en del ändringar. Men det mest intressanta med de ursprungliga förslagen var naturligtvis att de lika gärna skulle ha kommit från alliansen. På vilket sätt är då Juholt vänster?
I dag när flera debattörer har sagt att drevet mot Juholt den gångna veckan handlar om att få bort en vänstersosse undrar jag över varför debattörerna inte förmår göra skillnad på vänsterretorik och vänsterpolitik. På vilket sätt är Juholt en vänstersosse? Om vi nu bortser från hans retorik.
Håkan Juholt älskar att uppträda. Han är mycket glad över att kulturfolket gillar honom och regelbundet reciterar han en välvald svensk poet. På så sätt ger han också ett hopp om att politik kan handla om andra värden. Men i sin politik beter han sig som vilken annan pragmatisk politiker som helst där siffror tycks gå före människor.
Personlig svajighet är en sak. Politisk är en annan. Ännu ett bevis på Juholts politiska bristande omdöme handlar om affären om det temporära medborgarskapet. Där är inte alla korten på bordet än. Morgan Johansson ska ha berättat på ett gruppmöte för riksdagen att Juholts stab gav sitt okej till förslaget. Temporära medborgarskap är en politik som Sverigedemokraterna vill ha.
Att Juholt till en början verkar ha givit grönt ljus för ett sådant förslag är en stor skandal. Större skandal är att Juholt inte tycks ha en aning om att det är Sverigedemokraternas förslag.
Socialdemokraterna har historiskt varit i mångt och mycket invandrarnas parti. Olof Palme, som Juholt gärna vill bygga en bro till, var för många invandrade och deras barn en älskad och viktig politiker. Mona Sahlin såg en gång i tiden till att den etniska mångfalden inom socialdemokratin blev mer än vackra ord. Juholt verkar inte ha förstått det här alls. Den delen av den socialdemokratiska historien tycks ha fladdrat förbi honom. Vilket kan betyda att de invandrartäta förorterna som en gång har varit röda säten inte kommer att förbli det.
”Min ställning är oerhört stark” sa Juholt” till SVT efter budgetdebaclet. Stark ställning betyder dock inte starkt stöd. Den gångna veckans rabalder handlade om två saker. Besvikelsen över en politiker som vill framstå som folkets man men som skor sig som vilken annan pamp som helst. Det andra handlade om den politiska svajighet som Juholt nu har blivit ett ansikte för.
Det är inte partitoppens, utan västertorpsbornas, förtroende som Håkan Juholt har satt på spel. Och det är deras förtroende som han nu måste återvinna.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
