Greklands premiärminister Giorgios Papandreou aviserade under måndagskvällen, helt oväntat, en folkomröstning om krishanteringen. Det är ett högt spel.
I förra veckan nattmanglande EU:s ledare och representanter för finansmarknaderna fram en överenskommelse om den fortsatta hanteringen av eurokrisen. En central del i överenskommelsen handlar om hur man ska undvika en situation där Grekland går i statsbankrutt.
Den grekiska statsskulden är i dagsläget uppe i otroliga 160 procent av landets bruttonationalprodukt. En nedskrivning av skulderna ses därför av i stort sett alla aktörer som absolut nödvändig. Men med den överenskommelse man nådde tvingas den grekiska ekonomin att svälja en mycket bitter medicin: Fler hårda nedskärningar, fler statsanställda som får lämna sina jobb, samt etablerandet av en permanent EU-kontrollfunktion i det grekiska finansdepartementet.
Papandreous svar
Reaktionerna från de grekiska väljarna har varit kraftiga. Nya storstrejker har utlysts och regeringspartiet, socialdemokratiska PASOK, har inte direkt stärkt sitt förtroende hos folket. Enligt uppgift protesterade inte premiärminister Giorgios Papandreou när de andra EU-ledarna krävde att hans finansdepartement skulle ge upp landets suveränitet.
Först i går kväll, på ett möte med Pasoks parlamentsledamöter, kom Papandreous svar: En folkomröstning om de delar av förra veckans uppgörelse som rör Grekland.
Det är inte känt exakt när folkomröstningen ska hållas, eller vilka alternativ som Greklands medborgare ska ta ställning till, men det mesta pekar på att det blir en folkomröstning mot slutet januari. Den grekiska regeringen vill att alla detaljer i förra veckans krisöverenskommelse först förhandlas klart. Sedan ska parlamentet och därefter folket få ta ställning.
Folkomröstningen kommer som en blixt från klar himmel för resten av EU, och innebär att de processer som inom kort skulle sättas igång för att få förra veckans överenskommelser på plats, försenas.
Varför en folkomröstning?
Det finns två förklaringar till Papandreous plötsliga utlysning av folkomröstning. Den ena är att han inte ser det som möjligt att genomföra ytterligare nedskärningar för att kämpa ner statsskulden utan folkets stöd. Fortsätter utvecklingen i Grekland kommer protesterna att bli fler och strejkerna att bli tätare och större, vilket omöjliggör det långsiktiga arbetet med statsskulden.
Den andra, mer illvilliga, förklaringen är att Papandreou utlyser folkomröstningen i stället för att utlysa nyval. Stödet från de egna Pasok-ledamöterna i det grekiska parlamentet är bräckligt, samtidigt som Papandreou försvagas av de pågående protesterna. Genom att avisera en folkomröstning, som ska hållas om tre månader, köper Papandreou tid.
Papandreou vill fortsätta styra Grekland, men har en stor del av folket och en stor minoritet av parlamentet emot sig. Folkomröstningen kan därför bli ett alexanderhugg ur en knivig situation.
Samtidigt får premiärministern en möjlighet att stärka sin position, genom att låta det grekiska folket i en demokratisk ordning välja väg. Eventuellt innebär det också en möjlighet att förhandla fram en mer fördelaktig slutöverenskommelse med övriga EU.
Det sista kortet
I och med beslutet ökar ovissheten kring den framtida hanteringen av den grekiska skuldbördan och krisen för euron. Om Grekland skulle välja att inte gå vidare med överenskommelserna från förra veckan, innebär det ännu ett steg närmare statsbankrutt. Sannolikt skulle det även innebära en kollaps för det grekiska bankväsendet.
Under tisdagsmorgonen började greker köa utanför landets banker. För Papandreou väntar först en förtroendeomröstning inom ett par dagar. Om tre ledamöter går över till den allt mer populistiska oppositionen, grusas Papandreous politiska framtid.
Premiärministern spelar ett högt spel och har, som en person nära Pasok uttrycker det för Dagens Arena, lagt fram sitt sista kort.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
