Dödstalen stiger. I skrivande stund berättar svenska medier om 22 döda på ett dygn. Bårhusrapporterna från Kairo vittnar om 35 döda sedan militären började skjuta skarpt mot demonstranter. Den senaste tidens händelser i Egypten ställer akuta frågor om revolutionen och demokratins framtid i landet.
I fredags rev militären tältlägret på Tahrirtorget. Det blev den tändande gnistan för nya demonstrationer. Sedan militärrådet tog över landets styre har missnöjet med militären ökat för varje dag. Militären klamrar sig vid makten, och använder sin kontroll- och maktapparat nitiskt. Minst 12 000 personer, många av dem bloggare, opinionsbildare och demokratiaktivister, har gripits och väntar på rättegångar i militärdomstolarna.
De statliga tevekanalerna har blivit militärens propagandamaskin. De senaste dagarnas demonstrationer beskrivs som upplopp där upprorsmakare och terrorister vill förstöra för landet och demokratin. Samtidigt har förtroendesiffrorna för militären sjunkit från 80 till 60 procent. Många tror dock att militären inte kommer att släppa ifrån sig makten frivilligt. Det berättar Sam Carlshamre, som nu bor och studerar i Kairo.
Det stundande valet, den 28 november, är inte längre ett datum som alla hoppas på och ser fram emot. Tvärt om kan valet komma att innebära ett ännu större politiskt kaos, i vilket militären – med hänvisning till våld och oro – inte kommer att lämna ifrån sig makten. Det är där faran finns nu.
När folket fyllde Tahrirtorget med sina krav på frihet och demokrati, stod en hel värld och applåderade. Men revolution görs inte över en dag. I somras lyssnade jag på Assa Kamel, som kom till Almedalsveckan, inbjuden av Kvinna till kvinna. Hon påminde om att demokratiska institutioner tar tid att bygga upp, och uppmanade väst att inte vänta på quick fix-lösningar.
Faran finns nu att väst helt glömmer bort Egypten.
Det är på kvällarna Tahrirtorget fylls av människor, berättar Sam Carlshamre. Människor som trotsar militärens kulor och tårgas. Efter jobbet börjar kampen för demokrati och frihet. Nu är det mest akuta inte att valen hålls nästa vecka, utan att militären slutar diktera villkoren.
I Egypten pratar vänsteraktivister om nödvändigheten av en andra revolution. Att slutföra det som påbörjades i januari.
Om man inte gör av sig med militären sviker man januarirevolutionen och kampen för frihet. Carl Bildt har inte uttalat sig om det egyptiska militärrådets sanktionerade våld mot demonstranterna. Och det är illa. Sveriges tystnad när det kommer till kampen för demokrati i Nordafrika är oacceptabel.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
