Svarta jobb består – trots rut

De svarta jobben i städbranschen består, trots rut-avdragets uttalade syfte att minska svartarbetet. Dagens Arena ringde upp forskaren Anna Gavanas, som just släppt en rapport om rut-avdrag.

Allt fler utnyttjar rut-avdrag i sina hem. Branschen för hushållsnära tjänster har praktiskt taget exploderat sedan avdraget infördes 2007. Förra året betalade Skatteverket ut 1,4 miljarder kronor i rut-avdrag.

När rut-avdraget skulle säljas in argumenterade dåvarande Centerledaren Maud Olofsson för att avdraget skulle göra svarta jobb till vita. En studie från Skatteverket i höstas gav Olofsson delvis rätt. Rut-avdraget har skapat fler vita jobb. Skatteverket menade också att acceptansen bland kunderna för att köpa hushållstjänster svart har minskat.

Med det inte sagt att de svarta jobben har försvunnit, eller för den delen har blivit färre.

I en ny rapport från Institutet för Framtidsstudier konstaterar forskaren Anna Gavanas att de svarta och vita jobben i städsektorn fortsätter att verka sida vid sida. Medan de vita jobben har blivit fler, tycks likväl den svarta marknaden ha kvarstått. Dagens Arena ringde upp henne, för att fråga om resultatet i studien.
– I stället för att se att en vit marknad ersätter en svart, där de två marknaderna är isolerade från varandra, ser vi i stället ett spektrum bland företagen som är verksamma i branschen. Det kan handla om företag där personal både jobbar svart och vitt och att det finns kunder som växlar mellan svarta och vita tjänster, säger Anna Gavanas.

– Så i stället för att den svarta marknaden har trängts ut, finns det en segmentering av hushållstjänstemarknaden.

Motstridiga resultat
I rapporten ”Bland Rolexklockor och smutsiga trosor” har Anna Gavanas gjort en landsomfattande enkätundersökning och intervjuat personer med personalansvar som arbetar på företag för hushållsnära tjänster. Bland de som svarade på undersökningen har ungefär hälften sagt att konkurrensen från den svarta marknaden har minskat.

Men ungefär lika många har upplevt att företaget där de arbetar har utsatts för konkurrens av svarta aktörer. Närmare en tredjedel av de intervjuade har också haft kunder som har velat betala svart.
– Jag har fått en del motstridiga resultat. Men utifrån de här siffrorna kan det konstateras att det finns en fortsatt konkurrens från informella aktörer. Det finns heller inget självklart samband mellan den upplevda totala minskningen av informella aktörer och den faktiska ökningen av den vita marknaden.

Varför är det svårt att dra ett samband mellan att den vita marknaden för hushållstjänster ökar och vad som händer på den svarta marknaden?
– Vi kan se att vi har en ökande vit marknad, det är fler som köper sådana här tjänster, och det är fler som säljer dem. Det har ju verkligen exploderat. Men samtidigt vet vi ju egentligen inte vad som händer på den svarta marknaden, förutom att vi utifrån den här studien kan säga att den i någon mån består.

– Vi kan även se att det kvarstår en kombination av svarta och vita tjänster. Samverkan mellan svarta och vita tjänster har inte upphört.

Kan man säga att rut-avdraget på något sätt påverkat efterfrågan eller utbudet på svarta tjänster?
– Det finns ju vissa som hävdar det. Som exempelvis Skatteverket som i sin senaste rapport har hävdat att rut-avdraget har höjt acceptansen för att köpa hushållsnära tjänster vitt. De menar också att acceptansen minskat för att köpa svarta tjänster.

– Men om man sedan tittar i deras studier på hur många av köparna som har kommit från den svarta marknaden, så är det bara sex procent.

Vad finns det för mekanismer som påverkar om man vill köpa en tjänst svart eller vitt?
– Dels kan det ha att göra med de sociala nätverken man har och vad man har vant sig vid. Dels kan det bero på vilka kontakter man har genom sitt sociala nätverk. Men även offentlig opinion och kulturella uppfattningar spelar in, liksom vad man anser att man har råd med och är villig att betala för.

– Enligt Skatteverket finns det en grupp på elva procent som skulle välja det som var billigast oavsett om det är svart eller vitt. Men när man tittar i Skatteverkets bilagor ser man att det egentligen inte har någon motsvarighet till vilken inkomst de har. Man skulle verkligen behöva titta närmare på de här grupperna.

Har du i ditt arbete sett några möjligheter att ändra reglerna för rut-avdrag så att man kan komma åt svartarbetet?
– Jag tror att det är svårt att komma åt svartarbetet helt, oavsett hur man reglerar, och det här är något som både branschorganisationer och myndigheter brottas med. Det är en väldigt svårreglerad bransch eftersom det är en tjänst som sker i folks privata hem. Det finns inte samma möjlighet till kontroll och insyn.