Finanskrisen hotar kampen mot hiv och aids

Kampen mot hiv och aids har varit mer framgångsrik än någonsin. Då stryper finanskrisen pengarna.

I veckan kunde UNAIDS, FN:s organ för koordinering av arbetet med hiv och aids, presentera glädjande nyheter. Enligt UNAIDS har det politiska stödet för kampen mot hiv och aids aldrig varit större. Forskningen har gjort stora framsteg. Fler än någonsin får behandling med hjälp av bromsmediciner. Antalet människor i världen som smittas sjunker (även om nysmittan fortfarande ökar i vissa delar av världen).

Det går åt helt rätt håll, efter många år av få framgångar. Tyvärr finns det indikatorer som visar att UNAIDS är väl optimistiska när de säger att den positiva utvecklingen sker ”trots finanskrisen”. Det som hänt under året är resultat av många års enträget arbete.

I veckan meddelande den Globala fonden för aids, tuberkulos och malaria att den flyttar fram sin nästa så kallade finansieringsrunda. Den Globala fonden är en finansieringsmekanism i vilken stater, fonder och filantroper samlar finansiella medel, som stater med behov av stöd kan äska ur. Den Globala fonden finansierar bland annat bromsmedicinsprogram som omfattar 2,5 miljoner människor.

Fonden har nu akut brist på pengar. Givarländerna har minskat sina bidrag och finanskrisen har påverkat det kapital som den Globala fonden förvaltar.

Konsekvensen blir att i stort sett alla aktiviteter som stater planerat att implementera med hjälp av den Globala fonden, skjuts på framtiden. De allra mest akuta insatserna kommer dock fortsatt få stöd, tills vidare.

I nuläget har den Globala fonden skjutit fram finansieringsrundan till i vår. Men förbättras inte det finansiella läget, då finns det inte mer pengar i vår än det finns nu. Med tanke på hur det ser ut i Europa, där många givarländer finns, är en radikal förbättring osannolik på kort sikt.
– Att det här händer är väldigt sorgligt och oroligt djävla olyckligt. UNAIDS har precis släppt en rapport med titeln ”Pay now or pay forever”. De menar att om vi kan öka investeringarna nu, har vi chans att gå före hiv-epidemin, säger Kristina Bolme, sjuksköterska och ordförande för Läkare Utan Gränser.

Konsekvenserna av minskad finansiering riskerar att blir stora, enligt Kristina Bolme. Det handlar bland annat om att länder kan tvingas vänta med att öka antalet människor som behandlas, och att projekt för att förbättra vården läggs på is.
– Vi står mitt i en finanskris, men det här handlar inte om särskilt mycket mer pengar. Dessutom behövs de bara på kort sikt. Att missa den här chansen vore djupt olyckligt, säger Kristina Bolme.