Den nya läroplanen skulle minska betygsinflationen. Men fortfarande får en fjärdedel av gymnasieeleverna högre betyg än resultatet på nationella prov. I vissa kurser är andelen 40 procent, kan Dagens Arena avslöja.
År 2011 sjösatte Jan Björklund en av Sveriges största skolreformer i gymnasieskolan, gy11. Den nya läroplanen skulle öka likvärdigheten mellan landets skolor. En viktig del var att minska betygsinflationen* som i vissa ämnen, exempelvis matematik, låg så högt som 25 procent. Det innebär att 25 procent av eleverna hade fått högre eller lägre betyg i kursen, än de fick på det nationella provet i samma kurs.
Denna siffra har dock inte sjunkit sedan införandet av den nya läroplanen. I matematik ligger snittavvikelsen kvar på 25 procent och i vissa matematikkurser får fyra av tio elever högre betyg än sitt resultat på det nationella provet. Drygt en procent får lägre betyg än provresultatet.
– Skolorna kanske arbetar systematiskt med att höja elevernas kunskapsnivå med utgångspunkt i de nationella proven, men frågan är hur mycket man egentligen kan åtgärda de sista veckorna på kursen, säger Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning.
Han menar att den nya läroplanen inte skapat en mer likvärdig skola och har heller aldrig förstått hur det nya betygssystemet skulle kunna minska betygsinflationen.
– Det enda man gjorde var att tillfoga fler betygssteg och öka mängden betygskriterier, det gör inte betygsättningen enklare. Det finns inte heller någon formell koppling mellan prov och betyg. Jag har aldrig förstått hur det skulle kunna leda till minskad betygsinflation, för mig har det varit oklart hela tiden, säger Vlachos.
Många inom lärarkåren tycker att sättet att mäta betygsinflation är missvisande då eleverna har så många andra tillfällen att visa sina kunskaper än på just nationella provet. Jonas Vlachos menar att måttet inte är vattentätt, men ändå ger en god indikation på vilka skolor som är generösa i sin betygsättning.
Under valrörelsens hetaste dagar gav Skolinspektionen ut kortrapporten ”Uppenbar risk för felaktiga betyg”. I den har myndigheten tittat på de 23 grund- och gymnasieskolor där avvikelsen mellan betyg och provresultat är som störst**. På Jensens gymnasium Helsingborg och Folkuniversitetets gymnasium i Karlstad hade mellan 50 och 100 procent av eleverna fått ett högre betyg än resultatet på nationella provet. Ingen elev hade fått ett lägre betyg.
– Slutsatsen är ett de är väldigt generösa i sin betygssättning. Det är häpnadsväckande om de lyckas få sina elever att höja sina betyg så snabbt. Ska man se det rent krasst är det ett misslyckande i sig om lärarna blir förvånade över elevernas resultat på nationella provet. Det är ju knappast första gången de möter eleverna, snarare sista, säger Jonas Vlachos.
Bo Jersenius är en av författarna till Skolinspektionens rapport. Enligt honom finns det inte någon gemensam nämnare mellan gymnasieskolorna som är generösa med betyg.
– Det är mer en kulturfråga inom respektive skola hur man arbetar med bedömning och betyg. Att jämföra betyg med nationella prov är vägledande, inte helt styrande, men är en garant för rättssäkra betyg. En hög betygsinflation är ett allvarligt problem, säger Jersenius.
Jonas Vlachos håller med.
– I praktiken innebär det ju att eleverna står inför ett val mellan en skola med bra undervisning och utbildning, och en skola där eleven får bra betyg. När betygen är så viktiga som de är för elevernas framtid, finns det anledning att tro att detta påverkar deras val i dålig riktning. De riskerar sämre utbildning, säger Vlachos.
*Betygsinflation mäts genom att titta på avvikelsen mellan det resultat en elev får på det nationella provet och betyget eleven får i kursen.
** Urvalet av skolor kommer från Skolinspektionens årliga omrättning av nationella prov.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
