Apoteksfloppen

Häromdagen gjorde vårdbolaget Caremas ägare en kvarts pudel. Riskkapitalbolaget Tritons ledning förklarade att man ska skrota de kritiserade ränteupplägg som gjort att man kunnat föra över vinster till skatteparadiset Jersey.

Det skedde en månad efter att finansminister Anders Borg hotat med lagstiftning och bett Skatteverket utreda ränteuppläggen. Men Borgs utredning tar inte upp den mycket större frågan om att ägare till svenska vårdföretag och apotek kan vara skrivna i Jersey. Och så länge riskkapitalbolagen finns i skatteparadis kommer de sannolikt att hitta andra sätt att inte göra rätt för sig i Sverige.

Mycket har skrivits om Carema och den omöjliga kombinationen skattefinansierad välfärd, valfrihet på låtsas, riskkapitalbolag och skatteflykt. Men vi får inte glömma att samma slags idioti finns på den kvasimarknad som skapats på apoteksområdet.

2009 sålde monopolet 600 av sina apotek, och 300 nya etablerades. Det hela salufördes av den kristdemokratiske socialministern Göran Hägglund under parollen ”ökad tillgänglighet”. Problemet är att tillgängligheten inte alls ökat. Precis som inom Caremas äldrevård har de privata apoteken minsta möjliga bemanning, så att köerna ibland är längre än under monopoltiden.

Vanliga läkemedel för kroniskt sjuka saknas, eftersom stora lager belastar bokslutet. Av konkurrensskäl finns inget centralt register som kan upplysa om var de ofta livsviktiga preparaten finns, så patienter får gå från apotek till apotek och fråga sig fram.

Som ett hån mot de patienter som inte får den medicin de behöver är diskarna istället fullproppade med de privata apotekskedjornas kaffe, te, choklad, senap och glöggkryddor.

Apoteken blev alltså dyrare och sämre, istället för billigare och bättre. Dyrare, bland annat för att regeringen 2009 pumpade in en halv miljard av skattesubventioner så att utländska riskkapitalbolag skulle få så stora förtjänster att de skulle ta steget och etablera sig.

Ändå har en del olönsamma apotek den gångna hösten tvingats att slå igen. Därför talas det nu om höjda marginaler – alltså ytterligare subventioner. Men om apoteken utgör en marknad, då ska väl marknadsprinciper gälla?

Och hur klokt är det att skicka ytterligare ett antal miljoner till apoteken, om en tredjedel av de dem ägs av riskkapitalbolag som Altor och Segulah, bolag som är skrivna i skatteparadis?

Somliga säger att Göran Hägglund inte duger som kristdemokraternas ledare, utan bör ersättas av Mats Odell. Men svenska folket har insett att han framförallt inte duger som socialminister. Det visar hans försök att skapa en marknad av ett fungerade monopol.