Marknadiseringstokar som Björklund och Lööf har mycket att lära av årets ekonomipristagare. Fransmannen Jean Tirole visar på ett grundläggande fel i synen på marknader.
Det kanske mest intressanta med årets mottagare av Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne är att han inte är ekonom. Jean Tirole är väg- och vattenbyggnadsingenjör i botten, utbildad vid två av världens mest framstående tekniska högskolor, École Polytechnique i Paris och MIT i Boston. Det säger en hel del om det vetenskapliga bidrag han nu prisas för.
Väldigt kort sammanfattat går Tiroles arbete ut på att alla olika marknader och situationer inte kan regleras enligt några generella och rudimentära principer. Jean Tirole försöker visa att vissa regler är till gagn i vissa sammanhang, men inte i andra. Man behöver, likt en ingenjör, omsorgsfullt studera varje näring eller verksamhetsområde för sig, för att kunna konstruera regler som tjänar sitt syfte på just det området.
Det här går tvärs emot de förenklade föreställningar som avlat fram sådant som New public management, och som fortfarande är den dagliga livsluften i nyliberala tankesmedjor och på de flesta ekonomiska utbildningsinstitutioner.
Jean Tirole förmår säga något meningsfullt i diskussionen om regleringar av marknader därför att han inte från början formstöpts bland nationalekonomernas standardiserade staplar och diagram. Tirole gör något annat, som ekonomer i allmänhet inte gör: Han studerar sammanhang, situationer och förutsättningar.
Med sitt särskilda perspektiv har han redskap att visa att situationer är olika, och måste analyseras på sina egna premisser. Och att regelverk måste konstrueras därefter – utifrån den föreliggande verkligheten, inte utifrån en teoretisk eller ideologisk fantasivärld.
Ekonomipristagarens framträdande vid Nobelfestligheterna i december skulle kunna bli en lektion för en hel politikergeneration. De som likt Jan Björklund, Annie Lööf och Mona Sahlin trott att ”det inte spelar någon roll”, som de brukar säga, om en utförare är privat eller offentlig, om den som betalar är privat eller det allmänna, om det handlar om att driva godisbutiker eller skolor eller kraftnät. Som Tirole visar: Det spelar roll. Det spelar alltid roll.
Kanske kommer de dit och lyssnar på honom. Kanske kommer de dit och fortsätter prata med varandra i stället.
Jesper Meijling är arkitekt och ekonomiforskare. Författare till boken ”Marknad på villovägar”. Tidigare radioproducent vid SR P1 inom samhälle, politik och ekonomi. Doktorand vid KTH i egna projektet ”Markets, Spatial Order and Sustainable Urban Futures”.
Jespers gästblogg ”Marknad och politik” kommenterar marknadiseringsfenomenet i svensk politik, främst kring problemen med påtvingade marknadsmodeller och så kallad new public management i offentliga system och institutioner.
Jesper finns på twitter: @JesperMeijling
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
