De senaste två åren har medfört den revolutionära islamismens genombrott. Nu behövs en global strategi för att bemöta den.
Afrika är en hel kontinent. Men det verkar bara finnas plats för en nyhet åt gången. Under hösten har rapporterna om Ebola helt slagit ut de om Boko Harams fortsatta terror i nordöstra Nigeria. Trots mediaskugga verkar våldet öka. Under årets första sex månader har minst 2000 nigerianer dödats vid rörelsens attacker eller vägspärrar. Minst 500 flickor och kvinnor har kidnappats sedan 2009 — de flesta är fortfarande försvunna.
I går kom rapporten “Those Terrible Weeks in their Camp” där Human Rights Watch intervjuat 30 unga kvinnor som kidnappats men rymt. Deras vittnesmål bekräftar befarade förhållanden.
De kidnappade kvinnorna är gerillans slavar: de lagar mat, tvättar, bär stöldgods och ammunition. Kristna tvingas konvertera under mordhot. Några pressas på samma vis in i tvångsäktenskap. En del berättar om våldtäkter.
Boko Haram genomför nu dagliga attacker och uppges kontrollera flera städer i den stora regionen Borno. Ledaren Abubakar Shekau har pekat ut kristendomen och demokratin som rörelsens fiender. Skolor bränns och studenter angrips. En av de intervjuade fördes bort vid en vägspärr där kristna och muslimer sorterades. Några unga män fick halsarna uppskurna. Kristna kvinnor med byxor sköts i benen och lämnades att dö. Det framställs som en vardaglig händelse.
Likheterna med ISIS är påfallande. De kidnappade yazidiska kvinnorna lever antagligen under samma villkor som de i Nigeria. Både Boko Haram och ISIS försöker upprätta stater där kvinnors rättslöshet och våld mot oliktänkande är grundläggande principer.
De är infogade i en större politisk rörelse: den revolutionära islamismen. Länge har varnande strålkastare riktats mot en rörelse åt gången. Ljuskäglan har kastats mellan Irak, Afghanistan, Mali, Libyen, Somalia, Nigeria, Jemen och andra platser. Det är förvirrande. Hela bilden behöver belysas.
Bristen på sammanhang skapar dålig politik. Human Rights Watch visar hur den nigerianska militärens motåtgärder ökat våldet och rättslösheten ännu mer. De som flytt från Boko Haram angrips, byar töms och även militären kidnappar kvinnor.
De senaste två åren har medfört den revolutionära islamismens genombrott. Nu behövs en global strategi för att bemöta den. För snart femton år sedan arrangerade Sverige och Göran Persson en internationell konferens om Förintelsen. Kan inte den nya rödgröna regeringen bjuda in till en om hoten från den revolutionära islamismen? Där statschefer, demokratiaktivister och forskare — från hotade länder, Europa och andra regioner — kan mötas för diskussioner, men slippa mangla fram slutdokument.
Vi börjar förstå övergreppen. Vi har sett hur det amerikanska “Kriget mot terrorismen” misslyckats. Vad bör göras nu?
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
