Tre måltavlor har utkristalliserat sig för Europas högerradikala: muslimerna, romerna och den så kallade eliten. Dagens Arena har intervjuat författaren Magnus Linton om hans senaste bok ”De hatade”.
“Ockupanterna”, “parasiterna” och “förrädarna” är radikalhögerns nya måltavlor. I författaren Magnus Lintons senaste bok ”De hatade” får vi följa en berättelse om muslimerna i Nederländerna, romerna i Ungern och ”kulturmarxister” i Norge. Muslimerna och romerna som två allt mer utsatta grupper i ett Europa där högern stärker greppet. Kulturmarxisterna som den grupp som blev måltavla för Anders Behring Breiviks hat – men som även är den elit som ses som förrädare i bredare lager av högerradikala. Dagens Arena ställde några frågor till bokens författare.
Hur kommer det sig att du skrev den här boken just nu?
– Den ekonomiska krisen i Europa är fascinerande, men det intressanta på djupet är dess politiska konsekvenser. I den meningen kändes det som att det var viktigt att göra en temperaturmätning – hur långt har de högerradikala projekten med makt kommit?
– Det utkristalliserade sig att högern har slipat fram allt tydligare måltavlor. Det är ”hotbilder” som allt fler har anslutit sig till; muslimer i Västeuropa, romerna i Centraleuropa och en EU-kritik som är central för alla de här partierna.
Magnus Linton beskriver också en uppblossande strid om mångkulturalismen – att det har växt fram önskningar och krav på monokulturer som har spridit sig långt utanför radikalhögern:
– De kraven finns inom vänstern, inom liberalismen och ännu tydligare bland de värdekonservativa. Och den diskussionen är viktig. Om man säger som Angela Merkel, att multikulturalismen har floppat eller har misslyckats, då måste man också ge ett svar på vad som är alternativen.
Varför har striden kring multikulturalismen blossat upp just nu?
– Jag tror egentligen att det handlar om ett hat mot relativismer, postmodernismer eller dekonstruktion. Det finns en frustration inom alla möjliga olika sfärer över att det inte finns några enkla svar. Människor känner inte igen sina nationer, sina kulturer, de känner inte igen sina kön. Det har genererat en frustration som har nått till en punkt som nu exploderar på olika sätt.
– Det blir väldigt tacksamt att då ge den odefinierade multikulturalismen skulden. Man kan rada upp fakta som stödjer tesen så länge som man inte bryr sig om att definiera vad som är mångkulturalism.
– Men att säga att svaret skulle vara att mångkulturalismen har misslyckats, det tycker jag är farligt och ansvarslöst. Det innebär att man öppnar dörren för bruna krafter som plötsligt känner sig legitima.
De här högerradikala partierna är representerade i stort sett alla parlament i Europa i dag. Hur när de här partierna varandra?
– Den stora trenden om man pratar Västeuropa är föreställningen om en smygislamisering. Det är den som samlar de här partierna och bitvis är förklaringen till deras framgångar.
– Ett talande exempel är Geert Wilders i Nederländerna, som har som idé att samla det antimuslimska projektet till en europeisk kraft. Tanken är att skapa en organisation som tar det här ”hotet” på allvar och som är byggt på Eurabiatanken. Parallellt med det har andra måltavlor fallit bort. En tydlig fiende har utkristalliserat sig: massinvandringen och smygislamiseringen.
Vad är förklaringen till att de andra måltavlorna har fallit bort?
– Antisemitismen är för belastat av förintelsen och vi har lärt oss att klä av de schablonerna. Detta är skillnaden mellan antisemitism och islamofobi.
– Islamofobin vet vi inte så mycket om och därför ser vi inte på samma sätt när exempelvis olika texter slentrianmässigt illustreras med kvinnor bakom niqab. Många av de här partierna har dragit slutsatsen att om de ska bli stora så är det den frågan som ska prioriteras.
Hur har den högerradikala rörelsen påverkats av vad som hände på Utöya?
– Paradoxalt nog inte alls. Norge är ett talande exempel där Fremskrittspartiet först tappade i kommunvalet men nu har lika stort stöd som tidigare. Och även för Geert Wilders såg det mörkt ut under en tid när det var uppenbart att han hade inspirerat Breivik. Men han lyckades snabbt skapa en bild av att han inte hade något med Breiviks dåd att göra, utan att det bara var ondsinta marxister som försökte hitta kopplingar.
Magnus Lintons bok ”De hatade” ges ut av Atlas bokförlag. Det är den första boken i reportage-serien ”Vems Europa”. Magnus Linton har tidigare skrivit reportageböckerna Americanos och Cocaina.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
