Svenskt ja eller nej till europakten tog stor plats i partiledardebatten. I slutändan handlar det om svenska jobb.
Under onsdagens partiledardebatt i riksdagen gavs den europeiska finanskrisen ett betydande utrymme. Konkret kom mycket att handla om att Socialdemokraterna i går meddelade att man säger nej till den omdiskuterade europakten.
Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt motiverade sitt nej med att europakten inte löser eurokrisen och dessutom är ett steg mot ett svenskt euromedlemskap. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har å sin sida sagt att innan ett färdigt förslag har förhandlats fram, vill han varken säga ja eller nej.
Förhandlingar pågår
Att europakten inte är färdigförhandlad stämmer. Diskussionerna mellan EU:s medlemsländer kring pakten inleddes under ett EU-toppmöte i december. I dagsläget ligger ett tredje utkast till pakten på regeringarnas bord, och ett fjärde utkast kommer att skickas ut senare den här veckan.
Vad som kommer att finnas med i den färdiga europakten är därför i dagsläget en bedömningsfråga. Många av de avgörande frågorna, exempelvis framtiden för tanken om euroobligationer (formellt kallade stabilitetsobligationer) kommer inte att diskuteras förrän den 24 januari, då EU:s finansministrar möts. Planen är att pakten ska klubbas av EU:s regeringschefer under ett toppmöte den 30 januari.
En annan av kärnfrågorna, och den som har varit föremål för mycket debatt i både Sverige och EU, rör medlemsländernas statsbudgetar. Enligt det tredje utkastet till europakten som nu cirkulerar, ska de länder som går med i pakten skriva in i sina grundlagar att budgetunderskott får vara högst 0,5 procent av bruttonationalprodukten (BNP) per år, rensat för konjunktureffekter. Länder med låg statsskuld (däribland Sverige) ska tillåtas att ha budgetunderskott på 1 procent av BNP. I regel ska alla länder i pakten dock ha överskott i sina budgetar.
Risk för minskad export
I dagens partiledardebatt inledde Fredrik Reinfeldt med att påminna om att den åtstramningspolitik som många av Europas länder just nu tvingas till minskar efterfrågan på svenska exportprodukter. Reinfeldts tvekan inför att lämna besked kring europakten handlar sannolikt inte bara om att vänta på det färdiga förslaget. Den handlar också rimligen om en tvekan inför uppgörelse som minskar efterfrågan i Europa, dit omkring 70 procent av den svenska exporten går.
Politiker runt om i Europa har sedan toppmötet i december uttalat sig negativt om europakten och budgetreglerna. En av dem är eurolandet Finlands utrikesminister, socialdemokraten Erkki Tuomioja. Tuomioja menar att budgetreglerna är en ”meningslös tvångströja”. Kritiker, såsom den tongivande Sony Kapoor, chef för tankesmedjan Re-Define, har ihärdigt hävdat att Europas politiker borde diskutera tillväxt, inte åtstramningar.
Under 2012 kommer också förhandlingarna om EU:s långtidsbudget att gå in i en mer intensiv fas. I den rådande debatten finns knappast utrymme att diskutera en utökning av EU:s budget, eftersom nästan alla tvingas skära ned på hemmaplan. Därmed begränsas möjligheterna att genom EU:s budget stimulera tillväxten i de länder där ekonomin bromsar in, till följd av nedskärningar.
Återstår att se om EU-budgeten blir föremål för en framtida partiledardebatt. Med tanke på den stora betydelsen för svenska jobb kan man alltid hoppas.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
