Det var ett ganska väntat valresultat. Att det spanska socialistpartiet skulle förlora makten efter sju år i regeringsställning och att konservativa Partido Popular skulle vinna valet var någonting som de flesta bedömare var överens om. Med en arbetslöshet på drygt tjugo procent och en ungdomsarbetslöshet på närmare fyrtio procent, ritade valet i slutet av förra året totalt om den politiska kartan. Det demoraliserade socialistpartiet bestraffades av väljarna för den höga arbetslösheten och den negativa tillväxten och drabbades av det sämsta valresultatet sedan transitionen till demokrati, 1977.
Men efter att Partido Popular och Mariano Rajoy haft makten i snart en månad är det fortfarande oklart vilka ekonomiska och politiska reformer som kommer att göras. Regeringen har varit ovanligt tystlåten om sina planer och den enda större besparingsplanen som hittills har utannonserats är en nedskärning med fyra miljarder euro inom den offentliga sektorn. För offentliganställda kommer det att innebära frysta löner och en förlängning av arbetsveckorna från 35 till 37,5 timmar. Regeringen har påtalat att detta bara är början på nedskärningarna och att man totalt kommer att behöva skära ner på 16,5 miljarder euro enbart under 2012 för att kunna komma till rätta med det skenande budgetunderskottet.
Än så länge har de undvikit att tala alltför mycket om frågor som inte direkt berör ekonomin. Men det finns samtidigt flera tecken på att regeringen kommer att försöka avskaffa eller åtminstone omdana flera av de lagar som den förra socialistregeringen satte i funktion. Den generösa abortlagstiftningen ska ses över och äktenskapslagarna som tillåter vigsel mellan samkönade har Partido Popular varit motståndare till sedan deras införande. Även den så kallade lagen om det historiska minnet som infördes 2007 har Mariano Rajoy personligen opponerat sig mot och han har i intervjuer lovat att modifiera om delar av dess innehåll om hans parti skulle vinna valet.
Just lagen om det historiska minnet är en känslig politisk fråga. Lagen som infördes under den förre premiärministern Zapateros regeringstid innebär bland annat att landmärken som statyer och gatunamn över Franco skulle tas bort. Även massgravar från inbördeskrigets och diktaturens tid skulle öppnas så att offren kunde identifieras. Kort sagt var lagen menad som en uppgörelse med Franco-tiden och som ett försök att normalisera landets relation till sin egen historia. Konservativa motståndare till lagen menar att processen bara river upp gamla konflikter i det spanska samhället.
Medan Bryssel blickar spänt mot Madrid, blickar Madrid mot Andalusien. Där kommer ett regionalval att hållas i slutet av mars. Förra året besegrades socialistpartiet i regionen efter trettio år av obrutet maktinnehav. Och opinionsmätningar visar på att Partido Popular fortfarande har ett betydande försprång även om det snabbt kan vända. Valet i mars blir därför ett lackmustest för regeringen i Madrid – ett sätt att se vart vindarna blåser och huruvida det fortfarande finns ett folkligt mandat för att fortsätta på den inslagna ekonomiska politiken.
Karl Eckhardt är frilansjournalist.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
