Alltför många skolor med elever med särskilda behov får avslag om extra stödpengar av kommunerna. Det är dags för en lagändring, kräver föräldranätverket Barn i behov som under en manifestation överlämnade sina krav till utbildningsminister Gustav Fridolin.
Samma dag som Malala tog emot Nobels fredspris för kampen för alla flickors rätt att gå i skolan, hölls en manifestation på ett regnigt Sergels Torg i Stockholm för alla elevers rätt till god utbildning. Något som inte uppfylls i dag.
Det var föräldranätverket Barn i behov som ville uppmärksamma att många elever med stora stödbehov inte får den hjälp de behöver. När det vanliga stödet inte räcker till kan skolorna söka extra stödpeng från kommunen, så kallat tilläggsbelopp. Men avslagen är många enligt en granskning som Barn i behov själva tagit fram.
Cilla Lundström, som sammanställt granskningen, berättar att avslagen drabbar många elever med till exempel osynliga funktionshinder som autism och ADHD.
– Enormt många skolor får nej, när deras skolor söker pengar för elever med stora stödbehov. Samtidigt vet vi att ordinarie undervisning utan individuell anpassning inte funkar för minst 10 procent av landets elever, säger Cilla Lundström.
Granskningen visar att nästan alla kommuner har skärpt villkoren för individuellt ekonomiskt stöd de senaste åren. I många fall har kommunerna ändrat sina riktlinjer och fördelningssätt av resurser flera gånger under de senaste fyra åren, utan att följa upp hur det påverkar resultaten eller skolmiljön.
En orsak till att många kommuner inte beviljar tilläggsbeloppet är att de lutar sig mot en dom i Högsta förvaltningsdomstolen från 2012. Domen slår fast att tilläggsbelopp bara ska beviljas om eleven har extraordinära stödbehov. Andra kommuner har tagit bort det särskilda tilläggsbeloppet helt och istället höjt grundbeloppet till skolan.
– Kommunerna tar inte ansvar för konsekvenserna när barnens stöd uteblir. Ingen kommun som jag har kontaktat har kunnat visa att man följt upp resultaten av att dela ut eller dra in på tilläggsbeloppen. Man följer upp ekonomin, inte elevernas resultat, säger Cilla Lundström.
Föräldranätverket Barn i behov är starkt kritiska till att kommunerna inte tar hänsyn till varken elevens eller skolans möjligheter att klara skolgången utan särskilda stödinsatser. Enligt Cilla Lundström drabbas skolor hårt som specialiserat sig på att ta hand om elever med stora skolproblem genom att ha små klasser och specialutbildad personal.
– Politiker anser att dessa elever ofrivilligt ska ut i vanliga skolor igen i en slags flummig inkluderingsiver, säger Cilla Lundström.
Från nätverket Barn i behov kräver man att regeringen verkar för kraftiga ökningar av de individuellt riktade stöden, så att skolor ges möjlighet att utveckla olika former för anpassad undervisning. Skollagen måste förtydligas och kommunernas möjlighet att fly undan sitt ansvar genom att hänvisa till domen från 2012 måste stoppas, menar de.
I sitt tal under manifestationen lovade Gustav Fridolin att med hjälp av en skolkommission se över lagstiftningen och betonade sin ståndpunkt att lärare själva bör avgöra när stöd behöver sättas in.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
