Facken och arbetsgivarna inom industrin och de större partierna verkar vara överens om korttidsarbete. Det kan få effekter för hela arbetsmarknadspolitiken.
På DN Debatt presenterade finansminister Anders Borg (M), arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) samt näringsminister Annie Lööf (C) i morse planer på en utredning av så kallade korttidsarbeten. Kring lunchtid överlämnade en rad arbetsgivare och fackförbund ett gemensamt förslag om korttidsarbete till Anders Borg, i samband med att han talade på Industridagen i Stockholm.
Det är minst sagt ett skeende som ser ut som en tanke. Vägen fram till dagens luftande av nära varandra liggande åsikter kring arbetsmarknadspolitik tyder på en koordinering.
För en vecka sedan rapporterade Sveriges Radios Ekot att flera av fackförbunden och arbetsgivarna inom industrin var överens om en ny modell för korttidsarbeten. Korttidsarbeten innebär att anställda under en period sluter avtal med arbetsgivaren om att gå ned i arbetstid och lön, för att i gengäld undvika uppsägningar, i ett läge av svår ekonomisk kris.
Stefan Löfven, nybliven S-ledare, gick i bräschen för den sortens ”krisavtal” 2009, i rollen som ordförande för IF Metall. Sedan dess har röster i arbetsmarknadsdebatten då och då höjts för att en modell för framtida situationer ska finnas. Samt för att staten då skulle ta en del av ansvaret – 2009 bar arbetstagare och arbetsgivare hela kostnaden.
Anders Borg sade sig i förra veckan vara positiv till överenskommelsen Ekot rapporterade om, och lyfte fram den tyska modellen med korttidsarbete som en förebild. Borg har tidigare, bland annat i samband med Moderaternas kongress i Örebro i oktober 2011, pratar om vikten av trepartsamtal kring arbetsmarknaden mellan politiker, arbetsgivare och fack.
Nu tas alltså konkreta steg. I morgonens debattartikel aviserar regeringen en utredning som ska lägga förslag i frågan till hösten. Facken och arbetsgivarna som skrivit rapporten om korttidsarbete, förordar en modell där minskad arbetstid leder till lägre lön. Men beroende på omfattningen av arbetstidsminskningen, täcker staten och arbetsgivaren en del av förlusten. 80-procentig arbetstid skulle exempelvis ge 90-procentig lön, där mellanskillnaden betalas av staten.
I sitt anförande på Industridagen talade Anders Borg om en temporär sänkning av arbetsgivaravgifter, under perioder med korttidsarbete, som en möjlig modell. Under den efterföljande pressträffen sa Borg också att en överenskommelse om korttidsavtal kan vara ett steg i en bredare, partsgemensam, diskussion om arbetsmarknadspolitiken.
När den avtalsrörelse som pågår för fullt framåt sommaren är över vill Anders Borg gärna sätta sig ned med parterna. På bordet ligger i så fall flera tunga frågor: a-kassan, ingångslöner och ungdomsarbetslösheten är några exempel. Och även om Borg helst ville undvika att ge konkreta exempel, menade han att en diskussion om höjningar av nivåerna i a-kassan, bara kan bli aktuell om det är en del i en mer omfattande överenskommelse. Dessutom har Socialdemokraterna under dagen uttalat sig positivt till parternas gemensamma förslag kring korttidsarbete.
Sammantaget finns det under 2012 stora förutsättningar för uppgörelser som kan komma att förändra förutsättningarna på svensk arbetsmarknad. Värt att notera är att det samförstånd som kan skönjas, finns mellan de större partierna och de av arbetsmarknadens parter som verkar inom industrin. Ingen har i dag lyft exempelvis frågan om rätt till heltid eller låga ingångslöner.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
