De sociala klyftorna ökar i Sverige. Vår forskningsöversikt visar att dessa klyftor leder till ökad ojämlikhet i hälsa och livslängd i den svenska befolkningen. Endast genom att påverka den orättvisa fördelningen av hälsan kan vi maximera samhällets hälsopotential.
Inkomstskillnaderna har ökat under de senaste 20 åren, liksom barnfattigdomen. Fortfarande ser vi löneskillnader mellan kvinnor och män med samma yrke samt en ökande andel utlandsfödda bland de arbetslösa i Sverige (SCB, 2011). Det som ofta lämnas i skymundan i samhällsdebatten är att social ojämlikhet har en stark och tydlig koppling till hälsa vilket avhandlas i en unik ny bok: Rostila, M. & Toivanen S. (red.) ”Den orättvisa hälsan. Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd” (Liber).
I Sverige förväntas till exempel kvinnor och män med universitetsutbildning leva 4–5 år längre än de med enbart förgymnasial utbildning, och skillnaderna ökar snarare än minskar över tid (SCB, 2010). Ojämlikhet i hälsa riskerar att öka ytterligare i framtiden då barn och ungdomar i dag rapporterar allt fler hälsoproblem samtidigt som de sociala klyftorna ökar.
Vi anser att den orättvisa hälsan är ett allvarligt hot mot folkhälsan och menar att mer resurser bör satsas på att utjämna sociala hälsoskillnader. Då handlar det om att påverka förhållanden och livschanser som är relaterade till människors sociala bakgrund, till exempel social klass, kön och födelseland.
Vår sociala position i samhället har nämligen betydelse för var vi bosätter oss, vad vi äter, om vi röker, hur mycket vi dricker, vad vi jobbar med, vilken sjukvård vi efterfrågar, vilka sociala relationer vi omges av och så vidare.
Med vår bok som underlag menar vi att det är särskilt viktigt att:
1. Ge varje barn en god start i livet. Grunden för all mänsklig utveckling läggs i barndomen. Det som händer under tidiga år med början i mammans mage har konsekvenser för skillnader i hälsa genom hela livet.
2. Fortsätta ge barn goda förutsättningar genom skolåren. Utbildning ger en mängd fördelar av betydelse för hälsan. Därför är det centralt att förbättra förutsättningarna till att skaffa sig utbildning i lägre sociala grupper.
3. Skapa förutsättningar för arbete. Här handlar det om att minska sociala skillnader i tillgången till arbete och exponering för olika ohälsosamma arbetsförhållanden.
4. Förstärka den roll och betydelse hälsoprevention har. Preventiva åtgärder bör syfta till att påverka bristfälliga hälsobeteenden såsom rökning, låg fysisk aktivitet, och hög alkoholkonsumtion. Sociala strukturer och inte enbart individen påverkar hälsobeteenden.
Våra resultat pekar på att medicinska framsteg inte är tillräckliga för att förbättra hälsa och livslängd i den svenska befolkningen. Medicinen är förvisso central då en människa redan är drabbad av sjukdom. Men när det gäller att förebygga ohälsa och minska ojämlikhet i hälsa i samhället måste vi påverka de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa såsom samma rätt till utbildning och arbete.
En nationell kommission eller handlingsplan in enlighet med WHO:s rekommendationer är ett viktigt första steg för att uppnå en rättvis hälsa. Det är endast när vi utplånat de sociala ojämlikheterna i hälsa som vi kan maximera den hälsopotential som finns i samhället.
Mikael Rostila, fil dr. och docent i sociologi, Susanna Toivanen, fil dr. och docent i sociologi, Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa (CHESS).
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
