Julens allmosor hjälper inte utsatta barn i Farsta med mer än glädje i stunden. Vi behöver omfördelningspolitik för att skapa ett värdigt samhälle för alla.
”Skänk en klapp till ett utsatt barn” lyder rubriken i lokaltidningen. Artikeln från förra veckan handlar om en insamling till utsatta barn i Farsta söder om Stockholm, arrangerad av ortens köpcentrum tillsammans med en välgörenhetsorganisation.
Det hela gick till så att personer kunde köpa en present för runt 50-100 kronor i en av 20 utvalda butiker och sedan få den inslagen på en så kallad klappstation. Där fick givaren också se en lista med barns namn och ålder och välja vem av alla behövande barn som skulle få presenten.
Några sidor längre fram i tidningen skildras hur en person från Rumänien som tiggt i Stockholm anlitats för att gräva en jordkällare. Initiativet, och arbetsgivaren, hyllas och händelsen har delats tio tusentals gånger i sociala medier.
Tredje gången gillt på temat välgörenhet infaller på sportsidorna. Där berättas det om hur tennisspelande ungdomar i Kärrtorp på julafton ska laga mat i den lokala tennishallens lilla kök och sen gå ut och dela ut korv och köttbullar till hemlösa under broar och i parkeringshus. ”Kanske blir det lite torrt” kommenterar Joakim, som ansvarar för projektet, den begränsade menyn.
Visst, tidningsartiklarna vittnar om att köpglädjen inte helt konkurrerat ut medmänsklighet som julens huvudbudskap. Men hur välmenande de och andra insamlingar och utdelningar runt om i landet än är lämnar de en riktigt bitter eftersmak.
För de speglar verkliga behov. Igår satte exempelvis organisationen Majblomman igång en extra julkampanj för att ha en chans att hjälpa alla föräldrar som hör av sig om pengar till vinterkläder och julmat.
Sverige är ett av världens rikaste länder. Men trots våra rikedomar räcker det inte till åt dem med störst behov. Förklaringen till det är både smärtsam och enkel: vi fördelar dem orättvist.
Om Sverige inte byter politik och börjar prioritera behoven som syns i till exempel undersökningar om barnfattigdom eller i hur läget är ställt inom socialtjänsten riskerar allt mer av det som tidigare har ingått i välfärdssamhället att behöva ersättas med välgörenhet. Det är oerhört illavarslande och otillräckligt.
Det räcker helt enkelt inte med allmosor för att stoppa den skenande samhällsutvecklingen med ökade klassklyftor och för att bekämpa fattigdomen. Överflödet som vissa delar med sig av under julklappsbestyren i köpcentret kommer inte att hjälpa utsatta barn i Farsta eller på andra ställen med mer än glädje i stunden.
För att återskapa ett värdigt samhälle krävs omfördelningspolitik. Årets alla dagar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
