Kritiker menar att kvinnoregistret vittnar om en unken kvinnosyn inom polisen. “Det är trams, i grunden är detta ett vällovligt arbete”, menar länspolismästare Mats Löving.
I går kunde Ekot avslöja att polisen vid Södertörns brottsoffergrupp i över tio år har samlat omfattande information om hotade och misshandlade kvinnor i ett hemligt och olagligt register.
Då menade ansvarig för gruppen som fört registret och polismästare i Södertörn, Christian Agdur, att registret tjänar ett gott syfte och fördes i syfte att kunna skydda kvinnorna bättre.
Nu kommenterar länspolismästare Mats Löving uppgifterna.
– Syftet med registret var att bedöma risken för att kvinnor skulle utsättas för förnyat våld. Ett gott syfte, men med åren har det utvecklats till att bli något annat. Det finns ganska svepande bedömningar av enskilda människor och där kan nyttan verkligen kan ifrågasättas, säger Mats Löfving till Ekot.
Kritiker menar att registret och de beskrivningar som polisen har gjort av kvinnorna vittnar om en unken kvinnosyn inom organisationen.
– Det säger jag är trams, det här arbetet har gått ut på att tillsammans med forskare utveckla system som gör att vi kan bli bättre på att ta hand om brottsutsatta kvinnor och försöka förutse risker. Så i grunden är detta ett väldigt vällovligt arbete, säger Löving.
Kvinnoregistret innehåller information om fler än 2000 kvinnor och även släktingar och barn finns registrerade. En av dem blev mördad av sin man, som var polis.
– Jag kan inte just detta enskilda ärendet men det är såklart förfärligt och eländigt. Men detta är samtidigt ett ganska gammalt ärende.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
