Åsa Regnér, vad tänker du göra för att få ett stopp på krisen i socialtjänsten? Det frågar sig Akademikerförbundets ordförande Heike Erkers.
Vad kan vara mer angeläget för ett välfärdssamhälle än att ta hand om de mest utsatta, mest sårbara och skyddsvärda: våra barn och ungdomar? Hur kan det vara möjligt att politiker i så många kommuner, i så många år, sviker den profession som har i uppdrag att förmedla samhällets skydd och stöd till barn och unga – socialsekreterare i den sociala barn- och ungdomsvården?
Ett svek som ytterst drabbar våra minsta.
Akademikerförbundet SSR organiserar sju av tio socialsekreterare. Som förbund vet vi därför en hel del om situationen i socialtjänsten. Och vi har slagit larm i många år. Den senaste undersökningen som Novus har genomfört på vårt uppdrag visar att läget är värre än någonsin. Arbetsbelastningen ökar, sjukskrivningarna har nästan fördubblats och problemen med personalförsörjningen är mycket stora.
I alla delar visar undersökningen att arbetssituationen ute på socialkontoren har försämrats kraftigt på bara några år. Risken är uppenbar att barn och unga som behöver samhällets skydd och stöd inte får den hjälp de behöver.
År efter år med låga löner, hög arbetsbelastning, brister i introduktion för nyanställda och små möjligheter att stanna kvar och utvecklas i yrket har lett till personalflykt och vakanser.
Sju av tio socialsekreterare uppger att det är hög personalomsättning på deras arbetsplats. Nästan lika många, 69 procent, säger att det är svårt att rekrytera erfaren personal och nära varannan socialsekreterare menar att kommunen de arbetar i inte lever upp till krav på kvalitet och rättssäkerhet.
Bristerna i arbetsvillkoren är allvarliga för socialsekreterare i alla delar av kommunernas Individ- och familjeomsorg. Allt från de socionomer som arbetar med försörjningsstöd, missbruksproblematik till den sociala barn- och ungdomsvården. Och värst är situationen i den senare, den verksamhet som ska utgöra samhällets yttersta skyddsnät för barn och unga.
Socialsekreterare är en välutbildad yrkesgrupp som har att ta sig an kvalificerade och komplexa arbetsuppgifter. Det är dags att ansvariga politiker får upp ögonen för de många, många socialsekreterare runt om i landet som varje dag gör viktiga insatser. Insatser som betyder allt för de människor som behöver samhällets stöd. Socialsekreterare som sliter hårt för att få tiden och resurserna att räcka till. Men som inte har rimliga villkor och som nu säger ifrån.
Ansvaret för att se till att socialsekreterarna har villkor och förutsättningar att använda sin kompetens och utföra sitt arbete med kvalitet ligger hos kommunerna. Men när problem har tillåtits övergå i kris krävs det snabba åtgärder på alla politiska nivåer för att räta upp situationen.
Akademikerförbundet SSR har krävt att stat, kommuner och fack utarbetar en gemensam Nationell handlingsplan med konkreta åtgärder och åtaganden som ger effekt både i den akuta situationen och långsiktigt. Vi har uppfattat att Sveriges Kommuner och Landsting är beredda att ställa sig bakom en sådan Nationell handlingsplan. Men ingen vet vad regeringen är beredd att göra.
Insatser som bidrar till minskad personalomsättning, till att socialsekreterare får en rimlig arbetsbelastning, får bättre introduktion i yrket, möjligheter att specialisera sig i yrket och, lön i paritet med ansvar och kompetens är inga utopiska krav.
De är fullt möjliga, och nödvändiga, att genomföra, här och nu. Åsa Regnér, ansvarig minister: Det är dags att gå till gemensam handling!
Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
